Sök:

Sökresultat:

169 Uppsatser om Vardagligt motstånd - Sida 12 av 12

Miljökonsekvensbeskrivning över AGA:s gasfyllningsenhet i Enköping

Sedan i början av 1970-talet har AGA Gas AB fyllt specialgaser på Lidingö men under 2005 kommer verksamheten att flyttas till Enköping. Specialgaser är högrena gaser och gasblandningar med höga krav på blandningens noggrannhet. I Enköping kommer AGA:s specialgasfabrik utgöra en enhet tillsammans med AGA:s gasolfyllningsanläggning som funnits på platsen sedan1992.Ingen av verksamheterna är idag tillståndspliktig enligt miljöbalken, men med en framtidaexpansion kan de tillsammans komma att överskrida de tillåtna lagermängderna av farliga ämnenenligt den så kallade Sevesoförordningen (SFS 1999:382) Därför söks nu tillstånd för att i framtiden kunna utöka de lagrade kemikaliemängder inom verksamheten och denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en del av tillståndsansökan.Miljöpåverkan till följd av verksamheten utgörs främst av utsläpp till luft. Dessa kommer från gasfyllningen, från de transporter som verksamheten ger upphov till och från den elproduktionsom krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas. För att miljöpåverkan från utsläppen till luft ska göras överskådligare har utsläppen sorterats i miljöeffektskategorier.

Uppsåtets nedre gräns : Ett slagfält för utvecklingen av det personliga ansvaret inom straffrätten

Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Straffskärpning vid återfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet

Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Uppsats für Alle : Konst, visuell kultur och anti-estetik

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

<- Föregående sida