Sökresultat:
6139 Uppsatser om Vardagliga begrepp - Sida 39 av 410
Den individuella utvecklingsplanen Tidstjuv eller pedagogiskt hjälpmedel?
Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.
Vem är hon? : En undersökning av identitetskonstruktioner i TV-serien Sex and the City ?
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur framställningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter förändras mellan det första och det sista avsnittet.Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen består av ett antal begrepp och teorier användbara för uppsatsens syfte. Analysen utgår från Johan Fornäs begrepp identitetsordningar och teorier om ?vi? och ?de andra?, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benämns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet.
Hur upplever patienter med diabetes sjuksköterskans bemötande vid vägledning av egenvården
Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4
procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2
diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes
över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att
sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och
medicinering.
Mindfulness - I ett stressat tidevarv
I dagens stressade samhälle finns det behov av stressreducerande verktyg och mindfulness är på frammarsch inom människovårdande yrken. Detta väckte vårt intresse för att undersöka om mindfulness kan vara ett verktyg för oss som blivande socionomer att ta med sig ut i arbetslivet. Vårt syfte och våra frågeställningar har varit om förhållningssättet mindfulness kan vara till hjälp i stressreducerande syfte för personal som arbetar med människor och om förhållningssättet kan ha betydelse i det professionella mötet. Vi har utifrån ett fenomenologiskt perspektiv utfört fem kvalitativa forskningsintervjuer med personal inom socialt/terapeutiskt arbete. Intervjupersonerna har berättat om hur mindfulness, vars ursprung är från österländsk filosofi, har blivit en del av deras livsvärld.
Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk värdmamma? En diskursanalys av den svenska debatten om surrogatmödraskap
Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om
surrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial
jag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från de
svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige
är polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med denna
uppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar som
kommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiska
utgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori.
Kan spel användas för att utveckla barns matematikkunskaper? : En undersökning om hur ett specifikt spel kan användas för att främja lärandet i matematik med hjälp av aktiva pedagoger
Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i åldern 4-5 år. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen då de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat på lärande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lärande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom ämnet. Som hjälp på vägen tittade jag extra noga på de begrepp som barnen använde och även vilka svårigheter de ställdes inför.Resultatet jag fick fram var att spel är ett bra hjälpmedel vid matematikinlärning då det bidrar till att man på ett naturligt sätt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.
Begreppet Fossilisering : Om avstannad språkutveckling
Sammandrag Föreliggande uppsats handlar om fossilisering. Fossilisering är ett begrepp som belyser andraspråksinlärares avstannade språkutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken språksyn som ligger bakom fossilisering och hur det definieras samt hur forskningen har använt begreppet. Fossilisering myntades av lingvisten Larry Selinker 1972. Uppsatsen är en litteraturstudie vars mindre format har frambringat ett antal avgränsningar särskilt när det gäller val av litteratur.
Elevers tankar kring motivation : En kvalitativ undersökning bland elever i åk 4-5
Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.
Att lära sig läsa eller skriva - eller inte? : Fokusgruppsintervjuer om förskollärares professionella ansvar för den förberedande läs- och skrivinlärningen.
Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollärare upplevdaprofessionalism i relation till den förberedande läs- och skrivinlärningen. I studien harförskollärare deltagit i fokusgruppsintervjuer där de har berättat om sina erfarenheter omden förberedande läs- och skrivinlärningen och professionalism. Förskollärarna harberättat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten istudien visar hur förskollärarna arbetar med läs- och skrivinlärningen integrerat i sittvardagliga arbete. Lärarna berättade att de utvecklar språket genom att läsa för barnen ochatt aktivt försöka utveckla språket.
Förskollärarens roll och matematiken : Med avseende på språk, material och miljö
Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svårt ämne, något som väcker tankar och reflektioner. Jag utgår från att det är viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssätt så att barnens förståelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie är att lyfta fram förskollärarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgå från begreppen språk, material och miljö för att få vetskap om förskollärarens roll. Jag anser att dessa begrepp är så sammanhängande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lärande. Studien är kvalitativ och består huvudsakligen av observationer som metod.
-"Ska vi testa när skottkärran åker nedför rutschkanan?" : Barns samspel och lek i förskolans utomhusmiljö
Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap.
Det digitala jaget : En kvalitativ studie av hur forumet Instagram anva?nds av unga kvinnliga studenter.
Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv. .
Mer än bara fotboll
??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium).
Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv.
Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.
"Låt det rätta komma in" - en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan
Sammanfattning
Titel: ?Låt det rätta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan.
?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three
Swedish Preschools.
Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin
Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, Lärande och samhälle, Skolutveckling
och ledarskap, Malmö högskola
Handledare: Kristian Lutz
Examinator: Lotta Anderson
Datum: 2014-01-16
I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten på tre olika förskolor i Skåne.
Bakgrund
Med hjälp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hållning analyseras
ljudupptagningar från lärarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhåller fyra grundpelare
inom socialkonstruktionismen:
? Kritisk hållning till kunskap som tas för given.
? Historisk och kulturell bundenhet.
? Kunskap konstrueras genom sociala processer.
? Kunskap och sociala handlingar går hand i hand.
Syfte
Följande frågeställningar behandlas:
? Hur konstrueras barns lärande i lärarnas planeringsmöten i förskolan?
? På vilka sätt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn?
? Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i så fall på vilka sätt?
4
Metod
Då förskolan är en välkänd kontext för oss båda ansåg vi att diskursanalys skulle vara en
bra metod för att få grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lärarnas diskussioner
valdes, då detta ansågs påverka lärarna i mindre utsträckning än videoupptagning eller om
vi skulle befinna oss i rummet.
Analys
I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare
forskning.
Operation Gazelle : Hur förmågan att skapa rörlighet över vattendrag kan bidra till ett högt tempo i striden
Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på Operation Gazelle för att förklara hur israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid. Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande broar. Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid.Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med Operation Gazelle tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag.