Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik..

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen på verksamhetsförlagt lärande utifrån ett lärar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring språkinlärningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lärande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har även lyft fram faktorer som påverkar lärandet på en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lärande tillägna sig ett funktionellt språk som de behöver för att klara sig i samhället.MetodJag använde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två SFI-lärare och två SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lärande på en praktikplats. Frågeställningar har behandlats med fokus på VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lärande.Resultat Studien visar att aktörerna är eniga om att verksamhetsförlagt lärande i samverkan med studier i skolan gynnar språkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar såväl möjlighet till språkanvändning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillägnande av ett funktionellt språk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlärning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-världen, mellan forskare och yrkesverksamma både i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare använda olika begrepp och ibland också likställa dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dålig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgränsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svårigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var något som Harlow redan 1976 anande då han vid det tillfället fann 472 olika definitioner av PR.

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Den här uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt värde än andra och hur detta estetiska fokus kan uppnås samt hur detta påverkar spelen och dess värde. Syftet är att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemområdet utfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanställdes med reflektioner kring hur processen påverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhållningssätt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan användas för att skapa sammanhållna och starka upplevelser..

Den här studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap..

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten matematikundervisning..

Under Hösten 2011 startade ett mediedrev mot Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt, där han anklagades för att ha bluffat till sig för mycket i bostadsbidrag. Den här uppsatsens uppgift är att undersöka vilka strategier Juholt använde sig av i sina försvarstal utifrån statusläran och om han argumenterade efter det. Undersökningen är intressant då Juholt misslyckades i sin kommunikation till allmänheten under krisens gång. Jag fann att det man trodde var en ursäkt från början visade det sig vara undvikande av ansvar. Även medias roll visade sig ha en avgörande betydelse då de satte dagordningen.