Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa.

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta människor. I vår kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga där tonåringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det är viktigt att skapa en förståelse för hur tonåringar upplever sin förälders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonåringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med åtta artiklar som grund.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra.Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i Vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i Vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

SammanfattningSyftetmed denna studie var att beskriva hur strokepatienter upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metoden för denna litteraturstudie med beskrivande design var att ta fram artiklar genom sökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Pubmed. Femton artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna hittades och användes i föreliggande studie. Resultatet visar att livskvaliteten kan påverkas negativt efter en stroke och kan leda till att patienten förlorar en del av sin identitet. Stroke kan förändra patienternas liv och tvinga dem att anpassa sig till sin nya situation, en situation där smärta och olika typer av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter kan vara en del av Vardagen.

I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i Vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syftet med denna studie var att undersöka några pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling.För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, Vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och Vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livet både för den drabbade och dess närstående. Prognosen är allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vårdas i hemmet, vilket ställer krav på egenvård och närståendes delaktighet. Närstående är ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en person med hjärtsvikt.

Då en närstående insjuknar hastigt lämnas övrig familj i en komplex situation därfamiljestrukturen rämnar. Då den närståendes sjukdom eller skada är av det allvarligaslag att den kräver intensivvård sker det stora förändringar i Vardagen. Studier visar påatt barn idag ofta inte tillåts att besöka sina närstående på en allmänintensivvårdsavdelning både av vårdpersonalen och av föräldrarna. Den kunskap somfinns idag är begränsad gällande om hur barn reagerar då närstående vårdas på IVA.Syftet med studien är att beskriva de reaktioner som förekommer hos barn som har ennärstående som vårdas på en vuxen intensivvårdsavdelning samt att beskriva vilka somär de utlösande faktorerna för reaktionerna. Metoden som används är en kvalitativinnehållsanalys av vårdvetenskapliga artiklar.