De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i Vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer.Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg.En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning..

Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i Vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till djur.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplevde att fritidsaktiviteter påverkades av smärta. Som datainsamlingsmetod valdes en intervju. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor. Frågorna utformades från centrala begrepp i The Model of Human Occupation. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle ha diagnosen fibromyalgi och vara i arbetsför ålder.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar Vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

När en person drabbas av ett kritiskt tillstånd, innebär detta att hela familjen involveras. Att vara närstående innebär att lätt hamna i skymundan när allt fokus hamnar på den kritiskt sjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem drabbats av ett kritiskt tillstånd. Tio vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen generade fyra kategorier: Se hur en familjemedlem förändras; Leva i en känslomässig berg och dalbana; Försöka hantera sin nya vardag; Vilja få sina behov tillgodosedda av vårdpersonal.

Uppsatsen grundar sig på en studie som genomförts på ett företag i lokalvårdsbranschen. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar för lärande som kan finnas under arbetsplatsträffar. Vi frågar oss hur utformningen av arbetsplatsträffen påverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatsträff samt vilken betydelse arbetsplatsträffar har för gemensam reflektion. Studien är avgränsad till att gälla fenomenet reflektion som är en viktig faktor för lärande.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat två arbetsplatsträffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan påverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

Att vara närstående till en person som lever med en långvarig sjukdom innebär en stor förändring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med långvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förändrad vardag, att känna osäkerhet men även hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förändringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att närstående försökte upprätthålla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev Vardagen som begränsad och oroade sig för familjens ekonomi.

Med denna uppsats vill vi belysa barns funderingar kring livsfrågor och gudssyn. Vi vill även titta på religionsundervisningen i skolan, samt hur mycket tid som ägnas åt ovanstående frågor. Detta är något vi finner intressant och spännande men även lågprioriterat och i många fall känsligt.Vår fråga är ?Hur tänker barn kring livsfrågor och Gud och hur kan vi som pedagoger möta barns funderingar kring livsfrågor och religion??Funderingar kring livsfrågor är vanligt då detta är frågor som vi varje dag tampas med i Vardagen, vuxna som barn. Att tro att barn och ungdomar inte funderar i den utsträckning som vuxna gör är inte sant.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram.

Vardagslivets belastning har en stark påverkan på människors välbefinnande, men utbudet av reliabla och valida mätinstrument är inte tillräckligt stort. Syftet med föreliggande studie är att göra en systematisk utvärdering av Life Content Questionnaire (LCQ), en enkät baserad på Krav-Kontroll-Stöd-modellen avsedd att mäta generell belastning i Vardagen. Undersökningsdeltagarna var 272 föräldrar; kvinnor och män boende i Stockholms kommun med minst ett barn 0-16 år. LCQs psykometriska egenskaper mättes både genom en kvantitativ och med en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes reliabilitetsberäkningar och en jämförande statistisk analys mot andra stress- och utbrändhetsmått.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta Vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD. De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap.

Bakgrund: Att uppleva en stroke är en dramatisk händelse. Många drabbade får fysiska funktionsnedsättningar som kvarstår i lång tid efter insjuknandet. Återhämtningen präglas av hårt arbete vilket kräver resurser både hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av återhämtningen av fysisk funktion i Vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att återställas som individ.

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.