Bakgrund: Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar.

Multipel skleros, MS, förekommer främst i nordliga delar av välden och dabbar framförallt kvinnor mellan 20-40 år. Beskedet om en MS diagnos kan orsaka oro och kan kasta en påtaglig skugga över tillvaron för personen som är sjuk. Sjukdomen betraktas ofta som gåtfull, därför är livsvärlden hos en person som drabbas av MS ofta svår att förutse. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med multipel skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tre självbiografiska böcker inkluderades.

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i Vardagen.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva hur närstående upplevde sin förändrade livssituation i samband med en cancersjukdom, men även skildra på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja närstående i Vardagen. Artikelsökningen har skett via databaser i Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklarna i studien var publicerade under åren 1998-2008 och skulle innehålla abstract, syfte, metod, resultat och diskussion samt vara skrivna på engelska. Artiklar som innehöll vård av cancersjuka barn exkluderades. Huvudresultatet visar att närstående upplever cancerdiagnosen som oväntad och känslor som chock, stress och misstro var vanliga i samband med cancerbeskedet.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i Vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför Vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur pedagogen arbetar på förskolan med barn som har en språkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en språkstörning, vilka metoder de använder samt vilken extern hjälp de får. I litteraturgenomgången redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. Läroplanernas synsätt kommer lyftas, begreppet språkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det består av. Avsnittet synliggör även teorier kring hur barn lär sig språket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförståelse om begreppet språkstörning.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i Vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Den här uppsatsens huvudsyfte är att undersöka uppfattningar kring internationellt resande och miljöproblematiken. Vidare har uppsatsen två delsyften som är att undersöka uppfattningar och kunskap om hållbarhet och turismens och det internationella resandets effekter på miljön, samt att undersöka hur miljömedvetenhet och miljöansvar skiljer sig åt beroende på kontext, i Vardagen och på resa.Uppsatsen utgår från teori inom två fält; hållbar utveckling och hållbar turism, samt turistbeteende och miljöansvar. I den del där hållbar utveckling och hållbar turism behandlas ges en bakgrund av begreppens utveckling och definitioner. Vidare fördjupas den miljömässiga dimensionen av hållbar turism och behandlar specifikt turismens globala miljöeffekter i form av klimatförändringar. I kapitlets andra del presenteras teori kring konsumentbeteende inom turism och diskuterar även turisternas roll i miljöproblematiken.Uppsatsens empiriska del utfördes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio respondenter från den svenska 80-talistgenerationen och som tillhörde en medelrörlig grupp som har rest utomlands minst två gånger under det senaste året.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet om resandets negativa effekter på miljön, men att detta inte har någon större påverkan på beslut om var och hur man väljer att resa.

Detta arbete handlar om att synliggöra vardagsmatematik för barn i förskolan och vi har koncentrerat oss på om pedagogerna använder matematik i Vardagen och i så fall hur de går tillväga. Resultatet av vår undersökning bygger på observationer med videokamera. Det framkom i undersökningen att pedagogerna inte tänkte matematiskt i alla vardagliga situationer. Under arbetets gång såg vi en viss skillnad i hur pedagogerna använde sig av och tog tillvara på matematiken i förskolan..

Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och Vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar kroppens egna immunförsvar. 75 % av de som drabbas av MS är mellan 20-40 år och majoriteten är kvinnor. Det vanligaste symtomet vid MS är fatigue. Den yttrar sig som en obeveklig trötthet som inte försvinner vid vila eller sömn. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue.

Syftet med studien var att ta reda på hur människor gjorde sina väl underbyggda val oavsett om det var små val i Vardagen eller stora framtidsval, utifrån ett allmänt perspektiv och från ett teoretiskt vägledningsperspektiv. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex personer ingått, där samtliga bodde i en kommun i mellersta Norrland. Intervjuutsagorna har analyserats med hjälp KASAM-begreppet, The Planned Happenstance teorin, The Happenstance Learning Theory och en sociologisk teori. Resultaten visade att studie- och yrkesvägledarna betraktade valprocessen utifrån olika vägledningsmetoder både när de träffade elever och gjorde egna privata val, med fokus på happenstanceteorierna Studiens intervjupersoner är personer med olika bakgrunder. De som var födda i länder utanför Norden, berättade om sina val i relation till sina mål och tankar om frihet, vilket de svenskfödda personerna aldrig nämnde.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frågeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svårigheter i Vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i Vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.