Sökresultat:
1855 Uppsatser om Vardag - Sida 9 av 124
Upplevelse, livskvalitet och stöd från sjuksköterskor : en litteraturstudie om fatigue hos personer med MS
Syfte: Var att öka förståelsen för upplevelsen av fatigue hos personer med MS och fatigues inverkan på livskvaliteten samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjälpa personer med MS i Vardagen.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklarna (n=15) söktes fram i databaserna Medline via PubMed och Cinahl samt manuell sökning via referenslistor, sex stycken kvalitativa, åtta kvantitativa och en med en kombination av båda ansatser.Resultat: Det framkom att fatigue hos personer med MS var ett osynligt symtom som påverkade kroppen, led till begränsningar i Vardagen, förvärrade andra symtom och led till sociala förändringar. Personer som led av fatigue hade lägre livskvalitet än den övriga befolkningen. Resultatet visade vilket stöd personer med MS önskade från sjuksköterskor. Personerna med MS hittade egna strategier för att hantera och lindra fatigue, ofta utan att ta hjälp av sjuksköterskor.Slutsats: Fatigue hos personer med MS var ett besvärligt symtom som påverkade deras Vardag och sänkte deras livskvalitet.
Hemodialys ? en del av livet : Patienters upplevelse av att leva med hemodialys
Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas Vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet.
På lika villkor : Ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag
Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas Vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns Vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.
Utomhusmiljön - En del av matematiken? En studie i hur sex matematiklärare anser att de tar tillvara skolans utomhusmiljö i sin undervisning
Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sex
lärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa
intervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen är
syftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.
Utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation i förskolan : en enkätundersökning om förskollärares vardag
Förskolans betydelse i samhället blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). Därmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagsläget ligger det övervägande pedagogiska ansvaret på förskollärarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollärare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar är syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till 31 förskollärare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollärare svarade på enkäten. Förskollärarna fick besvara enkäterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli påverkade av varandra. Resultatet av enkätundersökningen visar att förskollärare ansåg att tiden inte är tillräcklig vad gäller utvecklingssamtal, utvärdering och pedagogisk dokumentation.
Ett nedslag i skolans vardag : Vad händer när skolans styrdokument möter vardaglig praxis? En studie kring lärares och elevers tal och handlanden med fokus på genus, sexualitet och etnicitet
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter Vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen Vardag.
Personers upplevelse av sitt dagliga liv efter en coronary artery by-pass grafting (CABG)-operation
Hjärtsjukdomar utgör en stor andel av de sjukdomar som drabbar människor. Personer med hjärtsjukdom upplever och uppskattar sin Vardag som sämre jämfört med friska människor. En av de vanligaste revaskuleringsmetoderna vid hjärtsjukdom är en coronary artery by-pass grafting operation (CABG). Målen med operationen är att minska besvär och att minska mortaliteten i hjärt- kärlsjukdom hos dem som drabbats. Det ligger i sjuksköterskans profession att på bästa sätt informera och stödja patienterna i deras dagliga liv både före och efter genomgången operationen.
En montörs vardag : Bravida ventilation Uppsala
Bravida is one of Scandinavia's leading suppliers of technical installations and services. According to Bravida an installer loses around 35 per cent of their daily work. It?s the time aspect that?s going to be examined in this thesis. The purpose of this thesis is that the student in question is to investigate the activities of the installers that works with this project, identifying where and how time losses occur and come up with suggestions for improvement.Methods used in this work is literature studies, observational studies and interviews.
En bättre vardag för de många människora : - en användbarhetsstudie av www.ikea.se
IKEA har under hösten 2006 utfört en egen undersökning av deras webbplats, www.ikea.se. En del av syftet blir således att resultatet skulle kunna fungera som ett bra komplement till den undersökningen. Vårt sätt att genomföra detta grundar sig på en kvalitativ studie genom observationer och efterföljande intervjuer med ett antal testpersoner. Enligt teorier hämtade från området för användbarhet och webbdesign påverkar områdena struktur, navigering, länkar, design/layout, information, text, bild och färger möjligheten till en god webbplats, dessa begrepp fungerar även som en utgångspunkt för vår datainsamling. IKEAs vision är att ?skapa en bättre Vardag för de många människorna?, därför tycker vi att det är av största vikt att även deras webbplats är funktionell och användbar för den svenska populationen.
Aktivitetsbalans hos personer med ADHD eller Aspergers syndrom : Arbetsterapeuters erfarenheter
Ett viktigt område inom arbetsterapi är att stödja personer att finna aktivitetsbalans i sin Vardag. Personer med de neuropsykiatriska sjukdomarna ADHD och Aspergers syndrom har ofta svårigheter som kan kopplas till detta. Syfte med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar och arbetar med aktivitetsbalans med personer som har ADHD eller Aspergers syndrom. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter som arbetar med dessa diagnosgrupper. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Balans och obalans påverkar aktivitetsområden; Personen och omgivningens betydelse för aktivitetsbalans; Att möjliggöra aktivitetsbalans.
Kvinnors bruk av feelgood tidningar- en studie i användandet av feelgood tidningar.
Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i Vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin Vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin Vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.
Självskattad self-efficacy och rörelserädsla hos patienter inför total höftledsoperation: Förutsättningar för och behov av personcentrerad vård.
BakgrundTotal höftledsoperation är en vanlig och oftast komplikationsfri operation där patienten kan gå från en smärtfylld Vardag till en smärtfri Vardag. Operationstekniskt skulle en del patienter kunna gå hem väldigt snart. Dock har vi inte kunskapen om vad som krävs för att komma dit. Ett steg i den riktningen är att införa personcentrerad vård där patienten och vården utvecklar sitt samarbete. General Self-Efficacy Scale och Tampa Scale for Kinesiophobia, som mäter rörelserädsla, är två instrument som kan ge information om vilka patienter som behöver mer stöd i sin rehabilitering.
Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin sjukdom?
Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin Vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin Vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.
En innovations utformning
Den kanske mest markanta skillnaden mellan människan och övriga djurarter är förmågan att skapa idéer. Utifrån hennes tidigare erfarenheter skapar människan en föreställning om hur någonting hon inte tidigare upplevt kan komma att se ut. Det kan röra sig om allt från en social händelse, till en fysisk aktivitet, till en ny produkt. Denna process pågår kontinuerligt i våra liv utan att vi tänker på hur unik den. Förmodligen är idéskapande något så självklart i vår Vardag att vi förbigår att reflektera kring fenomenet i sin helhet.
"Det var inte jag, det var min hand" : En kvalitativ studie om hur olika förskolor arbetar för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter
Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans Vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin Vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem.