Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet..

I denna rapport vill vi belysa det problem som många poliser och polisstudenter diskuterar dagligen under vinterhalvåret, polisens vintermössa. Dess utseende skapar känslor som hämmar både yrkesverksamma poliser och polisstudenter i sin vardag. I samband med köldrekord i stora delar av landet det senaste året har detta ämne aktualiserats mer än någonsin. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer har vi tillfrågat polisstudenter, yrkesverksamma poliser samt allmänheten vad de anser om den aktuella vintermössan och vilka känslor vintermössan kan bära med sig. De resultat vi uppnått i samband med dessa undersökningar är intressanta, och visar tydligt på att vintermössan skapar problem och ett missnöje för många inom detta yrke.

Ljumsksmärta är en av de vanligast förekommande frånvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmärtor finns en mängd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer är en vanlig skadeorsak och femuroacetabulärt impingement är en sådan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 män och 16 kvinnor, 16 ? 37 år).

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

This thesis aims to develop a theory in the under researched field of international comparative cultural policy studies. lt does so by combining theories from the fields of political scienceand cultural studies, researching how and to what extent the concepts of culture of different states have an impact on the way cultural policies are constructed.The thesis uses this theoretical development in order to research a specific problem, namely the perceived possibility that Swedish and German cultural structures are slowly converging. Two recent official policy documents from each country are the objects of study. Through comparative idea analysis and with Michiel S. D Vries theories on decentralization, the thesis explains the convergence between the countries by differing cultural views between them.

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola.

Bakgrund: Fatigue rapporteras som det mest frekventa symtomet vid kronisk leversjukdom och det symtom som har störst inverkan på livet hos dessa patienter. För vårdpersonal är det viktigt att förstå hur fatigue påverkar patienterna för att bättre kunna stödja dem i sin vardag. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva vad fatigue innebär för patienter med kronisk leversjukdom. Metod: En metasyntes d.v.s. en analys av resultatet i kvalitativa studier genomfördes.

Uppsatsen undersöker vikten av att öva skalor för en violinist. En processbeskrivning av hur tekniken såväl som synen på övningen kan utvecklas under fem veckors intensivt övande. Att hitta sin egen väg till att öva rätt samt förstå vikten av den medvetna övningen. Arbetet bygger en bro mellan skalornas mekaniska värld, och musicerandets mera levande och kreativa karaktär. Den klingande delen innehåller ett framförande av första satsen av Mendelssohns violinkonsert som ett resultat av fem veckors medveten och ifrågasatt övning.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Teknikens utveckling har gått fort fram de senaste åren, dagens smartphoneanvändare harmöjligheten att utföra ärenden som det för något år sedan krävdes en dator för. I denna studieutfördes en undersökning av mobila Internet-användares vanor och vad som är utmärkandeför mobilt internetanvändande. Tio respondenter förde loggbok där de fyllde i ett detaljeratschema för varje aktivitet, bl.a. var och vad de besökte. De tio respondenterna intervjuadessedan för att få ett djupare intryck av deras mobila internetavändande.Resultaten visar att den vanligaste platsen för surfning skedde i hemmet, respondenternatrodde dock att de skedde under transport.