SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka tio idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7:s syn på kost- och måltidsvanor, den upplevda sociala påverkan i samband med måltiden, samt huruvida de upplever att deras ork och energinivå påverkas av måltidsvanor. Hur ser 10 idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7 på sina kost- och måltidsvanor?Hur upplever 10 idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7 den sociala påverkan kring kost- och måltidsvanor?Hur upplever 10 idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7 sina energinivåer i skolan relaterat till kost- och måltidsvanor?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats där intervju användes som metod för datainsamlingen. Urvalet bestod utav tio elever i årskurs 6 och 7 i en kranskommun till Stockholm. Intervjuerna varade 10-15 minuter och dokumenterades med hjälp av ljudupptagning där materialet sedan transkriberades till tryckt form. Teoretiska modeller och tidigare forskning användes som verktyg för analys av resultatet.   ResultatÖverlag uppger de tillfrågade eleverna att de inte påverkas negativt av sociala omständigheter och de befintliga miljöerna de befinner sig i till sina matval.

Ridsporten är Sveriges näst största ungdomssport endast fotbollen är större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hästar på ett eller annat sätt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tävling. 200 000 är medlem i någon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populärare att skaffa egen häst antingen är den uppstallade hemma eller så hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer på en begränsad yta som de ska samsas om.

Ridsporten är Sveriges näst största ungdomssport endast fotbollen är större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hästar på ett eller annat sätt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tävling. 200 000 är medlem i någon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populärare att skaffa egen häst antingen är den uppstallade hemma eller så hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer på en begränsad yta som de ska samsas om.

Något som det talas mycket om i dag är den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan läxorna vara en medverkande orsak? Och vad tänker elever och lärare egentligen om läxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger på består både av förespråkare och motståndare till läxor..

Uppsatsen behandlar varumärkesutvidgning från vara till tjänst där tjänsteerbjudandets särdrag antas påverka utvidgningens styrning i jämförelse med en varumärkesutvidgning från vara till vara. Varumärkesutvidgningsforskningen brister eftersom den varken beaktar att eller hur tjänsters särskiljande drag påverkar varumärkesutvidgningsprocessen. Det är detta kunskapsgap som uppsatsen behandlar. Syftet är att identifiera och analysera särskiljande drag i varumärkesutvidgningsprocessen när utvidgningen utförs från vara till tjänst jämfört med från vara till vara.Resultatet av uppsatsen är att ett särdrag i form av ett behov att omdefiniera varumärket utifrån en tjänstedefinition har identifierats. Detta är av vikt då varumärkets image annars lämnas utsatt för de risker en ouppmärksammad nyckelfaktor, i form av serviceprocessen, kan medföra..

Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

När patienter kommer till sjukhus är det mycket som kan kännas främmande och annorlunda. De vårdas i salar med okända människor och deras personliga saker tas ifrån dem. Människan exponeras både kroppsligt och själsligt och möjligheterna att få vara privat kan vara få. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att få vara privat i samband med vård på sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syfte med studien har varit att undersöka hur många gånger en våldsutsatt kvinna söker sjukvården utan att få frågan om våld. Den andra frågan handlar om hur hon vill bli bemött när våldet uppdagas och hur hon vill att man skall fråga om våld.Nio kvinnor i åldrarna 28-64 intervjuades. Kvinnorna rekryterades från Krismottagning för kvinnor. Metoden var delvis kvantitativ med frågor om ålder, utbildning, yrke, antal barn samt hur många gånger kvinnan sökt sjukvård. Den kvalitativa delen bestod av djupintervjuer med frågor om kvinnans upplevelser av mötet med sjukvården, hennes förslag till hur man kan fråga om våld samt hur hon upplevde att hennes självbild påverkades av att inte få frågor om våld.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmäklarlag att träda i kraft. Lagförslaget som har lämnats till regeringen innehåller förslaget att fastighetsmäklaren får förmedla kringtjänster mot ersättning. Detta är efterlängtat bland de intervjuade fastighetsmäklarna, då de upplever att de utför motsvarande arbete i dagsläget utan att tillåtas ta betalt för denna typ av tjänst. Avsikten med uppsatsen är att förklara på vilket sätt kringtjänster kan användas för att skapa konkurrensfördelar för mäklarbolagen.Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju är fastighetsmäklare och tre företrädare för huvud kontoren på HusmanHagberg samt Fastighetsbyrån. Den empiriska delen visar att fastighetsmäklarna är tämligen dåligt insatta i vad kringtjänstdelen av det nya lagförslaget innebär.

Kursplanen understryker att de elever som läser svenska som andraspråk ska få samma förutsättningar och villkor att leva i det svenska samhället som svenska elever. Att lära sig läsa och skriva är något som de flesta svenska barn lär sig under de första åren i skolan. När det gäller nyanlända elever har inte alla haft samma möjligheter i hemlandet. För att kunna möta de nyanländas tidigare kunskaper och behov behövs olika metoder i undervisningen. Jag har valt att koncentrera min studie till läsning av skönlitterära böcker.

I Stockholm samt i andra storstadsområden har bristen på bostäder och framför allt studentbostäder varit långvarig. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostäder ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuron sjukdom som bryter ner kroppens muskler. Detta försvagar de kroppsliga funktionerna. För att klara av sin vardag ökar då beroendet av hjälp från både hjälpmedel och människor. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara beroende av hjälp vid sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har använts och materialet hämtats från bloggar och biografier som beskriver personers liv med ALS.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap  Arbetets art: Examensarbete, 15 hp                                     LärarprogrammetTitel: Skolk på gymnasienivå ? varför då?                                                                Författare: Annika Jörbrink-Svensson        Handledare: Yvonne Berneke                     ABSTRAKT Skolverket (2009) har de senaste åren uppmärksammat den stora ogiltiga frånvaron i skolan. Efter att ha arbetat som lärare i snart femton år inom yrkesförberedande program på gymnasieskolan har jag märkt att tendensen av skolk bland eleverna har ökat. Jag har länge ställt mig frågan vad orsakerna är till att eleverna stannar hemma från lektioner, eller bara driver omkring i korridorerna istället för att delta i undervisningen? Syftet med den här studien är att i kvalitativa intervjuer ta reda på varför elever skolkar från en frivillig skolform.