Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts.

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet.

Martina Haag?s method of self-mockery used in her chronicles is characterized by her wish to live up to various ideals. This essay brings out the subversive power of self-deprecatory hu-mor expressed in her book Hemma hos Martina. The author?s strategies and kinds of humor are being studied, leading up to what this humor accomplishes.

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler.

För många med en inbrottscentral hemma eller på sitt företag  kan det vara intressant att i realtid kunna få information om statusförändringar. I vanliga fall kontaktas man av larmcentralen som man är ansluten till, men då oftast enbart vid allvarliga händelser som t.ex. larm eller sabotage och oftast med någon minuts fördröjning.I detta arbete visar jag hur man med enkla medel kan utöka funktionaliteten på sitt larmsystem genom att använda sig av en mikroprocessor och en mobiltelefon.Arbetet resulterar i en fungerande konceptuell enhet med förslag till enkla förändringar för utökad funktionalitet och säkerhet..

Syftet med denna rapport är att titta på hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjänsten, när det gäller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal på myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla. Också lagbestämmelser om skyldighet för Polisen och Socialtjänsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehåller intervjuer med personal från respektive myndighet.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE12E, VT 2014Författare: Madeleine Olsson och Julia HenrikssonExaminator och Handledare: Fredrik Karlsson Titel: Prestationsmätningssystem: Planering, Styrning och Uppföljning i tjänsteföretag ? en utvärdering av IKEA Hemmas PMS Nyckelord: Prestationsmätningssystem, KPI, nyckeltal, utvärdering, utvärderingsstudie, tjänsteföretag, informationsflöde Bakgrund: Det är vitalt att organisationer löpande förvaltar sitt prestationsmätningssystem (PMS) i syfte att säkerställa att rätt saker mäts. Om inte måtten följs upp kontinuerligt och utvärderas, kan prestationsmätning bli en kostsam process som inte leder till några förbättringar för organisationen. Önskemål från IKEA Hemma var att utvärdera deras PMS. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera funktionaliteten i IKEA Hemmas prestationsmätningssystem. Systemets uppbyggnad samt effekterna av PMS:et analyseras för att identifiera prestationsmätningssystemets utvecklingsområden.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem.

"Hur kan man få människor som aldrig bryr sig om växter att kunna ha växter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hälsoeffekter?"Så lyder min frågeställning i detta projekt.Det finns studier som visar att människor som exponeras för växtlighet lever längre, mår bättre och är mindre sjukskrivna än andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare med växtlighet i rummet - det räcker till och med om de kan se själva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde också färre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvär efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) påverkas människor till det bättre av växter, oavsett kulturell bakgrund.

Bakgrund: Tidig hemgång innebär att mor och barn åker hem 6-12 timmar efter förlossningen. En barnmorska gör hembesök hos familjen under första dagarna för att undersöka hur mor och barn mår. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars uppfattningar av vård och stöd kring tidig hemgång efter förlossningen. Syftet var också att undersöka personkaraktäristika samt hur amningen upplevs hos denna grupp. Metod: En enkätstudie gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars och april 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från ?BB på väg?.

I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort..

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan. Min frågeställning är: Vad läser barn hemma? Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust? Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet.

Personer i behov av vård känner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstår då personer i behov av vård har förmåga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vård. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del.