Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? människa igen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett vanligt samhällsproblem i de flesta länder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lämnar en våldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i våldsamma relationer fastän våldet kan ha pågått en längre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar en kvinnas beslut att stanna i en våldsam nära relation. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rädsla och känslor av skuld och skam, där framförallt rädsla kan vara en faktor som håller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors känslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka känslor för männen samt deras förmåga att förlåta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet.

Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dåligt moderskap. Studiens specifika syfte är att undersöka hur några kvinnor, vars livsstil på olika sätt avviker från det "normala", förhåller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhälleliga förväntningar på detsamma.Mitt material bygger på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhållanden och ideal i flera avseenden avviker från generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgår från den sociologiska synen på avvikelse som ett resultat av samhällets behov av avvikare för att upprätthålla den etablerade ordningen. Då kvinnor som avviker från olika normer vanligen anses vara olämpliga som mödrar utgår jag i min diskussion från att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och därmed sannolikt söker rättfärdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjälp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jämförelser" kan vända potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och på så sätt framhäva roller som goda mödrar. Jag belyser också hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgång mellan traditionella och moderna värderingar genom att välja att presentera den modersroll som passar bäst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprätthåller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstånd från och motsätter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utsträckning framställer sitt moderskap genom att ta fasta på och framhäva traditionella modersroller..

Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka sociala faktorer som leder till att misshandlade kvinnor bryter upp från ett misshandelsförhållande samt hur själva uppbrottsprocessen ser ut. Frågeställningarna var: Vilka mekanismer är det som antingen leder kvinnan mot ett definitivt uppbrott eller som håller henne tillbaka, kvar i förhållandet? Hur ändrar kvinnorna sina tolkningar av sin situation och sina reaktioner på våldet och mannen så de tar sig ur förhållandet? Hur påverkar stöd och hjälp från andra uppbrottet? Jag utgick från en kvalitativ metodansats och intervjuade sju kvinnor. Som grund för uppsatsens teoretiska del låg det symbolisk interaktionistiska perspektivet samt uppbrottsprocessen. Teorier kring förälskelse och kärlek samt kön och makt ställde äktenskapets roll och assymmetriskt rollövertagande i centrum.