Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011. Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som läkarnas bedömningspraktik baseras på.

Den här uppsatsen analyserar svensk medias rapportering om valet i Afghanistan 2010. Med hjälp av metoder framtagna av Van Dijk har en analys av artiklar som berör valet 2010 gjorts. De teoretiska utgångspunkterna är postkolonialism och orientalism. Med hjälp av de perspektiven och Van Dijks medieanalys analyseras materialet för att tydliggöra strukturer i media..

Vägen till Klockrike kan läsas som vandringens och vägarnas historia i industrialiseringsprocessens skugga. Boken är också en litterär uppgörelse som Harry Martinson gör mot kollegor och motståndare i sitt naturengagemang.

Denna uppsats syftar till att undersöka svenska företags val av kapitalstruktur. I en kvantitativ studie undersöks värför faktorgrupper, bestående av faktorer hämtade från finansiella teorier, vilka förväntas förklara valet av kapitalstruktur.För att utvärdera huruvida faktorgrupperna kan anses förklara valet utförs en regressionsanalys där faktorgruppernas korrelation med fyra definitioner av skuldsättningsgraden undersöks. Faktorurvalet består av nio faktorgrupper baserade på 17 faktorer, hämtade från Peckning Order?, Market Timing?, samt Tradeoff?teorierna. Slutligen undersöks ifall det förekommer branschmässiga skillnader i faktorernas förmåga att förklara kapitalstrukturen.Resultatet av studien indikerar på att vissa faktorgrupper är mer lämpliga än andra att använda för att förklara valet av kapitalstruktur.

Uppsatsen behandlar det problem som organisationer har stött på när de vill uppgradera sin utvecklingsmiljö och sin produkt till Visual Basic.NET. Uppsatsen identifierar vilka faktorer det är som påverkar valet av en övergång, positiva respektive negativa. Faktorerna ger organisationer en bättre inblick i problemet och hjälper dem att avgöra huruvida de ska göra en övergång eller ej. För att arbeta fram våra faktorer har vi valt att använda oss av ett abduktivt tillvägagångssätt, som mynnar ut i en kvalitativ uppsats. Faktorerna bildar en modell över vad som påverkar valet av övergång samt hur.

Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre..

Denna studie visar hur valet av metod och värderarens antagande påverkar värderingen avbyggrätter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska värderingar med avseende på användametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvärderarna i regel använder ortsprismetodenvid värdering av byggrätter, som komplement används ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvärderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad påverkarvärderingen. I mindre utsträckning påverkar valet av värderingsmodell..

För att genomföra ett lyckat systemutvecklingsprojekt kan ett flertal utvecklingsmetoder användas. Utvecklingsmetoder hjälper till att undvika fallgropar under utvecklingsprocessen. De två typer av utvecklingsprocesser som arbetet baseras på är eXtreme Programming (XP) och Rational Unified Process (RUP).Genom att identifiera skillnader samt hur XP och RUP kan kombineras, presenteras olika faktorer. En faktor är projektstorlek som enligt litteratur är den viktigaste faktorn vid valet mellan XP och RUP. Med hjälp av en enkätundersökning hos ett antal utvecklingsföretag har data samlats in för att ta reda på om projektstorlek är en huvudsaklig faktor för valet mellan XP och RUP.

Vår avsikt med det här examensarbetet är att undersöka vad som styr ungdomars val avgymnasieprogram i årskurs nio. Efter nioårig grundskola ska ungdomarna göra ett val sommed all säkerhet kommer att påverka deras närmaste framtid. Vilka faktorer det är som styrvalet vet vi inte, men vi är övertygade om att det inte enbart är intresset för det framtida yrketsom styr valet av gymnasieutbildning. I den här undersökningen har vi använt oss kvantitativaen metod för att komma fram till vårt syfte. Undersökningen har utförts på fyrayrkesförberedande program med hjälp av enkäter.