Bakgrund och problem: Returlogistik har hitintills varit ett oprioriterat område både inom akademin och i näringslivet, men har på senare tid fått allt mer uppmärksamhet. Många företag arbetar med returflöden eftersom flöden tillbaka från kund förekommer i de flesta branscher, men det är inte något som företag fokuserar på i samma utsträckning som de traditionella materialflödena. Att skapa ett effektivt materialflöde i försörjningskedjan är ingen enkel uppgift, vilket även i allra högsta grad gäller för utformningen av returflödet. Hanteringsprocessen är en viktig del av returlogistiken där varje returprocess kan skilja sig beroende på typ av produkt och hur en organisation ser ut i övrigt. För många företag krävs en lyckad hanteringsprocess för att skapa ett hållbart miljöarbete och lönsamhet i verksamheten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en effektiv hanteringsprocess kan uppnås genom att granska dess krav och förutsättningar samt ta reda på vilka fördelar det kan generera.

Kundfordringar har en osäker karaktär vilket skapar svårigheter vid värdering. Enligt svensk lagstiftning ska kundfordringar värderas till det belopp som förväntas inflyta. God redovisningssed sätter gränser för hur kundfordringar ska värderas och ger utrymme för möjliga värderingsprinciper. Då kundfordringar ingår i omsättningstillgångar, vilka anses vara några av de mest manipulativa kontona i det finansiella redovisningssystemet, behövs studier inom ämnet.Studiens syfte är att besvara hur missvisande redovisning av kundfordringar kan undvikas samt undersöka och jämföra hur kundfordringar framställs i årsredovisningar. En undersökning genomförs på tio olika företag som är noterade på Stockholmsbörsens lista över stora företag, Large cap.

Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillämpa antingen direkta eller indirekta försäljningskanaler, såsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising är en ökad tillväxttakt såväl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken så bra som möjligt vilket även gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter å andra sidan är standardisering, vilket lättare uppnås vid högre kontroll som kan återfinnas i centralt styrda organisationer där beslutsvägarna är kortare. Att tillämpa en distribution genom centralt styrda enheter ger även stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det är intressant att studera hur distributionen påverkar ett företags anställda.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

I denna uppsats har jag försökt finna spåren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlägga nämndemännens förhållanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sägs komma från de mest ansedda och rikaste bondsläkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som använts: Nämndemännens namn och by har antecknats för varje förekommande år 1600-1699. Nämndemännen har förts in i en databas när de förekommer första gången i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nämndemän. Mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder har samkörts för att identifiera nämndemännen. Antalet identifierade nämndemän är 88 stycken.

Hastigheter, spridning i hastighet och fördelningar av tidluckor är i dag kanske de vanligast förekommande indikatorerna som används vid analys av trafikanters körbeteende. En teori är dock att tagna var för sig så ger dessa indikatorer endast en begränsad information. För att erhålla en mer komplett bild av trafiksäkerhetsläget bör därför hastigheter och tidluckor på individnivå kombineras. Därför har en säkerhetsindikator som benämns Distance to Collision, DTC, tagits fram som baseras på beräkningar utifrån hastighet, tidlucka, friktion och reaktionstid. En trafiksäkerhetsanalys har genomförts för sträckan Mörrum-Åryd i Blekinge där denna indikator, utöver hastighet och tidluckor, använts att indikera trafikfarligt beteende.

Samfälligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas på två vis; genom föreningsförvaltning och delägarförvaltning. Föreningsförvaltninglämpar sig bäst för större samfälligheter som kräver många förvaltningsåtgärder och har många medlemmar. En sådan förening sköts genom en styrelse som är Vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag går ut på att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stämmobeslut samt att se till att befintliga anläggningar förvaltas enligt anläggningsbeslutet och att nya anläggningar blir utförda.

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anläggningstillgång med begränsad nyttjandeperiod skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anläggningstillgång och ska således skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) förespråkar däremot att en sådan tillgång ska skrivas av med hänsyn till dess ekonomiska livslängd. Den ekonomiska livslängden kan härledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgången anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnämnden och redovisningsrådet, och dess råd BFNAR 2001:3 och RR 12, så ska nyttjandeperioden beräknas till den tidsrymd som en tillgång förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål av företaget.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet.

Nya banker etablerar sig kontinuerligt i Sverige. Det är därför av stort intresse för etablerade banker att ha nöjda och lojala kunder för att klara av marknadens hårda konkurrens. Uppsatsen riktar sig mot banksektorn och undersöker bankkundernas åsikter kring vad kundnöjdhet är och vad de efterfrågar från bankerna för att vara nöjda och lojala.Genom en fokusgrupp har denna studie undersökt hur lokala bankkunder upplever bankerna utifrån ett kundnöjdhets- och lojalitetsperspektiv. Fokusgruppen bestod av sju deltagare som fick svara på frågor i en diskussionsform. Data från fokusgruppen ställs mot Vald teori och sammanställs i en analys.Resultatet av uppsatsarbetet visar att kundnöjdhet hos bankkunder inte är resultatet av hur väl företag lyckas överträffa kundens förväntningar.

De senaste åren har präglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.   I takt med sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.   Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram.

SammanfattningMonteringshallen hos Metso Paper Karlstad är beroende av många utomstående funktioner och processer. De som jobbar med montering och utcheckning måste koordinera sina arbeten med tillverkningen, underleverantörer, inköp, konstruktion och skeppning.Alla är medvetna om att det finns problem i monteringshallen och att det måste det göras något för att komma till rätta med dem. Men vilka orsakerna är till problemen finns det olika uppfattningar om. En del upplever det också som att problemen återkommer gång på gång. Få försök har gjorts för att på metodiskt sätt få en gemensam syn på problematiken eller ta fram fakta som kan ligga till grund för beslut om förbättringsområden.

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? är Vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära.

Bakgrund och problem: Wycherley (1983) fastslog att de kritiska framgångsfaktorerna föratt ett detaljhandelsföretag ska lyckas var att företaget hade en väldefinierad strategi och attdenna stöds av ett belöningssystem. Dessutom finns det ett allt större intresse för att användaen rörlig del av lönen som styrmedel i företagen (Smitt., et al. 2002). Mot denna bakgrundväcktes intresset att vidare undersöka hur relationen ser ut mellan Vald strategi ochbelöningssystem i detaljhandeln.Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva relationen mellan den Valda strategin ochbelöningssystemet hos företag som verkar inom detaljhandelssektorn. Uppsatsen har ävensyftat till att ge ny kunskap om området strategi och belöningssystem inom detaljhandeln samtatt, baserat på den empiriska undersökning som gjorts, lyfta fram ett antal hypoteser som vitror kan gälla för detaljhandeln i stort.Metod: För att besvara studiens problemformulering gjordes först en litteraturgenomgånginom området strategi och belöningssystem där en teoretisk referensram byggdes upp.Därefter genomfördes en empirisk studie vilken bestod av sju intervjuer med representanter urföretagsledningen från fyra olika företag inom detaljhandeln (Gina Tricot, Hemtex, MQ ochSportex).

Idag blir konkurrensen allt hårdare på marknaden, inte minst sagt i modebranschen. Företag tar till alla olika sorters konkurrensstrategier för att just de skall sticka ut från mängden. Här följer en studie inriktat på en av dessa konkurrensstrategier, nämligen marknadskommunikation. Kommunicerar man fel på den hårt konkurerande marknaden idag kan det få förödande effekter. Man måste som sändare av budskapet veta vem mottagaren är.