Sökresultat:
424 Uppsatser om Vald resväg - Sida 25 av 29
Minimering av momentförluster i en hypoidvÀxel
Syftet med detta projektarbete var att minska energiförlusterna i Getrag All Wheel Drives hypoidvÀxlar (se kapitel 7.2.3). Uppdraget bestod frÀmst av att minska förlusterna nÀr systemet endast driver pÄ tvÄ hjul och de övriga hjulparen endast överför lÄga kraftmoment, detta förhÄllande benÀmns draggmoment. För att kunna utvÀrdera och peka pÄ förbÀttringsomrÄden var första steget i arbetet att lokalisera och vÀrdera enskilda komponenter som tillförde förluster. De ingÄende komponenter som studerades grundligt var lager, Kuggkontakt, olja och tÀtningar. VÀrderingen av komponenternas respektive förlustbidrag erhölls genom provning och berÀkningar.
Effektivisering av hanteringsprocessen inom returlogistik
Bakgrund och problem: Returlogistik har hitintills varit ett oprioriterat omrÄde bÄde inom akademin och i nÀringslivet, men har pÄ senare tid fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. MÄnga företag arbetar med returflöden eftersom flöden tillbaka frÄn kund förekommer i de flesta branscher, men det Àr inte nÄgot som företag fokuserar pÄ i samma utstrÀckning som de traditionella materialflödena. Att skapa ett effektivt materialflöde i försörjningskedjan Àr ingen enkel uppgift, vilket Àven i allra högsta grad gÀller för utformningen av returflödet. Hanteringsprocessen Àr en viktig del av returlogistiken dÀr varje returprocess kan skilja sig beroende pÄ typ av produkt och hur en organisation ser ut i övrigt. För mÄnga företag krÀvs en lyckad hanteringsprocess för att skapa ett hÄllbart miljöarbete och lönsamhet i verksamheten.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en effektiv hanteringsprocess kan uppnÄs genom att granska dess krav och förutsÀttningar samt ta reda pÄ vilka fördelar det kan generera.
Kundfordringar ? En studie om vÀrdering och disclosure
Kundfordringar har en osÀker karaktÀr vilket skapar svÄrigheter vid vÀrdering. Enligt svensk lagstiftning ska kundfordringar vÀrderas till det belopp som förvÀntas inflyta. God redovisningssed sÀtter grÀnser för hur kundfordringar ska vÀrderas och ger utrymme för möjliga vÀrderingsprinciper. DÄ kundfordringar ingÄr i omsÀttningstillgÄngar, vilka anses vara nÄgra av de mest manipulativa kontona i det finansiella redovisningssystemet, behövs studier inom Àmnet.Studiens syfte Àr att besvara hur missvisande redovisning av kundfordringar kan undvikas samt undersöka och jÀmföra hur kundfordringar framstÀlls i Ärsredovisningar. En undersökning genomförs pÄ tio olika företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsens lista över stora företag, Large cap.
Distributionens betydelse för butikschefers motivation
Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillÀmpa antingen direkta eller indirekta försÀljningskanaler, sÄsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising Àr en ökad tillvÀxttakt sÄvÀl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken sÄ bra som möjligt vilket Àven gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter Ä andra sidan Àr standardisering, vilket lÀttare uppnÄs vid högre kontroll som kan Äterfinnas i centralt styrda organisationer dÀr beslutsvÀgarna Àr kortare. Att tillÀmpa en distribution genom centralt styrda enheter ger Àven stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det Àr intressant att studera hur distributionen pÄverkar ett företags anstÀllda.
Bankernas uppfattningar om Basel II och dess pÄverkan pÄ företagsfinansiering
Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.
NÀmndemÀnnen i Ljusdals socken 1601-1699
I denna uppsats har jag försökt finna spÄren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlÀgga nÀmndemÀnnens förhÄllanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sÀgs komma frÄn de mest ansedda och rikaste bondslÀkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som anvÀnts: NÀmndemÀnnens namn och by har antecknats för varje förekommande Är 1600-1699. NÀmndemÀnnen har förts in i en databas nÀr de förekommer första gÄngen i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nÀmndemÀn. MantalslÀngder, jordeböcker och tiondelÀngder har samkörts för att identifiera nÀmndemÀnnen. Antalet identifierade nÀmndemÀn Àr 88 stycken.
Indikatorer för trafiksÀkert beteende - en trafiksÀkerhetsanalys med exempel frÄn E22 Mörrum-à ryd
Hastigheter, spridning i hastighet och fördelningar av tidluckor Ă€r i dag kanske de vanligast förekommande indikatorerna som anvĂ€nds vid analys av trafikanters körbeteende. En teori Ă€r dock att tagna var för sig sĂ„ ger dessa indikatorer endast en begrĂ€nsad information. För att erhĂ„lla en mer komplett bild av trafiksĂ€kerhetslĂ€get bör dĂ€rför hastigheter och tidluckor pĂ„ individnivĂ„ kombineras. DĂ€rför har en sĂ€kerhetsindikator som benĂ€mns Distance to Collision, DTC, tagits fram som baseras pĂ„ berĂ€kningar utifrĂ„n hastighet, tidlucka, friktion och reaktionstid. En trafiksĂ€kerhetsanalys har genomförts för strĂ€ckan Mörrum-Ă
ryd i Blekinge dÀr denna indikator, utöver hastighet och tidluckor, anvÀnts att indikera trafikfarligt beteende.
SamfÀlligheter: Föreningsförvaltning och SamfÀllighetsföreningsregistrets aktualitetsgrad
SamfÀlligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas pÄ tvÄ vis; genom föreningsförvaltning och delÀgarförvaltning. FöreningsförvaltninglÀmpar sig bÀst för större samfÀlligheter som krÀver mÄnga förvaltningsÄtgÀrder och har mÄnga medlemmar. En sÄdan förening sköts genom en styrelse som Àr vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag gÄr ut pÄ att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stÀmmobeslut samt att se till att befintliga anlÀggningar förvaltas enligt anlÀggningsbeslutet och att nya anlÀggningar blir utförda.
Avskrivningar i privata och kommunala fastighetsbolag : En jÀmförande studie
Enligt 4 kap 4 § Ă
RL (SFS 1995:15) ska en anlÀggningstillgÄng med begrÀnsad nyttjandeperiod skrivas av genom Ärliga vÀrdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anlÀggningstillgÄng och ska sÄledes skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) föresprÄkar dÀremot att en sÄdan tillgÄng ska skrivas av med hÀnsyn till dess ekonomiska livslÀngd. Den ekonomiska livslÀngden kan hÀrledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgÄngen anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnÀmnden och redovisningsrÄdet, och dess rÄd BFNAR 2001:3 och RR 12, sÄ ska nyttjandeperioden berÀknas till den tidsrymd som en tillgÄng förvÀntas bli utnyttjad för sitt ÀndamÄl av företaget.
Kapitalkrav & Konflikthantering : Svenska bankers hantering av intressekonflikter som uppkommit ur det ökade kapitalkravet
PÄ grund av bankernas roll i 2008 Ärs finanskris har förtroendet för banker sjunkit vÀrlden över. För att stabilisera situationen sÄ har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhÄlla sig till. DÀribland ett högre kapitalkrav. NÄgot som garderar bankerna mot framtida kriser men som Àven ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som bestÄr av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt Àgda banken SBAB genomfört begrÀnsningar i sin verksamhet.
Kundnöjdhet : Bankkunders uppfattning om lokala banker
Nya banker etablerar sig kontinuerligt i Sverige. Det Àr dÀrför av stort intresse för etablerade banker att ha nöjda och lojala kunder för att klara av marknadens hÄrda konkurrens. Uppsatsen riktar sig mot banksektorn och undersöker bankkundernas Äsikter kring vad kundnöjdhet Àr och vad de efterfrÄgar frÄn bankerna för att vara nöjda och lojala.Genom en fokusgrupp har denna studie undersökt hur lokala bankkunder upplever bankerna utifrÄn ett kundnöjdhets- och lojalitetsperspektiv. Fokusgruppen bestod av sju deltagare som fick svara pÄ frÄgor i en diskussionsform. Data frÄn fokusgruppen stÀlls mot vald teori och sammanstÀlls i en analys.Resultatet av uppsatsarbetet visar att kundnöjdhet hos bankkunder inte Àr resultatet av hur vÀl företag lyckas övertrÀffa kundens förvÀntningar.
?AlltsÄ om Twitter Àr som Aktuellt? sÄ Àr ju Instagram mer som morgonsoffan? : En kvalitativ analys av Veronica Palms och Lars Ohlys Instagram-anvÀndande
De senaste Ären har prÀglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram Àr ett av dessa medier. Med 150 miljoner anvÀndare* (data hÀmtad 6 september 2013), Àr plattformen ett av de största sociala nÀtverken idag.  I takt med sociala mediers stÀndiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att pÄverkas. SÄ Àven den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv Àr emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att sjÀlva bestÀmma hur de medieras till allmÀnheten.  Denna studie har dÀrför undersökt hur tvÄ framtrÀdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), anvÀnder sig av Instagram.
Kvalitetsbristkostnader i monteringshallen : Vad beror de pÄ, hur stora Àr de och vad gÄr det att göra Ät dem?
SammanfattningMonteringshallen hos Metso Paper Karlstad Àr beroende av mÄnga utomstÄende funktioner och processer. De som jobbar med montering och utcheckning mÄste koordinera sina arbeten med tillverkningen, underleverantörer, inköp, konstruktion och skeppning.Alla Àr medvetna om att det finns problem i monteringshallen och att det mÄste det göras nÄgot för att komma till rÀtta med dem. Men vilka orsakerna Àr till problemen finns det olika uppfattningar om. En del upplever det ocksÄ som att problemen Äterkommer gÄng pÄ gÄng. FÄ försök har gjorts för att pÄ metodiskt sÀtt fÄ en gemensam syn pÄ problematiken eller ta fram fakta som kan ligga till grund för beslut om förbÀttringsomrÄden.
FN-mandatets nödvÀndighet för den svenska regeringen : paradigmskifte eller en rationell och logisk utveckling?
Föreliggande uppsats undersöker om det Àr sÄ att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frÄgan om huruvida ett FN-mandat Àr en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrÀmjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller Àr detsÄ att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerÄrig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU frÄn tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör Àr viktig i detta perspektiv dÄ dessatvÄ organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch Ätta propositioner omfattande tiden frÄn konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och hÀri söka efter indikatorer pÄ antingen en fast och oförÀndrad, eller en pragmatisk och av utvecklingprÀglad svensk politisk hÄllning Àr det möjligt att besvara den övergripande frÄgan. Den teoretiska utgÄngspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? Àr vald med tanke pÄ dess fokusering pÄ tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitÀra.
Relationen mellan strategi och belöningssystem. En studie av Gina Tricot, Hemtex, MQ och Sporttex
Bakgrund och problem: Wycherley (1983) fastslog att de kritiska framgÄngsfaktorerna föratt ett detaljhandelsföretag ska lyckas var att företaget hade en vÀldefinierad strategi och attdenna stöds av ett belöningssystem. Dessutom finns det ett allt större intresse för att anvÀndaen rörlig del av lönen som styrmedel i företagen (Smitt., et al. 2002). Mot denna bakgrundvÀcktes intresset att vidare undersöka hur relationen ser ut mellan vald strategi ochbelöningssystem i detaljhandeln.Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva relationen mellan den valda strategin ochbelöningssystemet hos företag som verkar inom detaljhandelssektorn. Uppsatsen har Àvensyftat till att ge ny kunskap om omrÄdet strategi och belöningssystem inom detaljhandeln samtatt, baserat pÄ den empiriska undersökning som gjorts, lyfta fram ett antal hypoteser som vitror kan gÀlla för detaljhandeln i stort.Metod: För att besvara studiens problemformulering gjordes först en litteraturgenomgÄnginom omrÄdet strategi och belöningssystem dÀr en teoretisk referensram byggdes upp.DÀrefter genomfördes en empirisk studie vilken bestod av sju intervjuer med representanter urföretagsledningen frÄn fyra olika företag inom detaljhandeln (Gina Tricot, Hemtex, MQ ochSportex).