Sök:

Sökresultat:

1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 61 av 122

Incidentrapportering ? ett resultat av sÀkerhetsklimatet?

Studien genomfördes hösten 2013 pÄ ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sÀ-kerhetsklimatets potentiella pÄverkan pÄ medarbetarnas förhÄllningssÀtt till incidentrapporte-ring. UtifrÄn teorier om sÀkerhetsklimat skapades en enkÀt, innehÄllande ett urval frÄgor frÄn samtliga av de sju sÀkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frÄgeformulÀret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehÄller. Dessa kompletterades med frÄgor som fokuserade pÄ uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att sÀkerhetsklimatet pÄverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bÀttre klimatet Àr desto större blir benÀgenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, Àven nÀr man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Distriktssköterskans uppfattning om sin yrkesroll : En intervjustudie

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig vÀl lÀmpade att arbeta hÀlsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhÀlsoarbete inom primÀrvÄrden utan vikten lÀggs pÄ mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter.Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i sÄ fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och sjÀlvstÀndigt yrke men att de borde arbeta mer hÀlsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvÄrar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersÀttningssystem samt senare Ärs omorganisationer har försvÄrat deras arbete.

Den betydelsebÀrande bilden : En bildsemiotisk studie av ett antal bilderböcker för barn ur ett normkritiskt perspektiv

Bakgrunden till denna uppsats Àr ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vÄr identitetsutveckling och vÄra relationer. I mitt blivande yrke som förskollÀrare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning Àr att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier pÄ barnen. Syftet med arbetet Àr att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och vÀrderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrÄn en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som anvÀnds av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, tvÄ som representerar den normkritiska litteraturen och tvÄ som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

UmeÄ-Kulturhuvudstad 2014 : Vad bör UmeÄ göra för att lyckas?

Den 8 september 2009 blev det klart att UmeÄ blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som pÄbörjades redan 2005 dÄ kommunfullmÀktige i UmeÄ fattade beslutet att ansöka om titeln dÄ detta var ett sÀtt att skapa marknadsföring för UmeÄ och lyfta dess kulturimage. PÄ detta sÀtt skulle UmeÄ nÄ en ökad ekonomisk tillvÀxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsÄr kan ge möjligheter för UmeÄ att synas pÄ den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsÀtter dock att detta evenemang fÄr ett positivt och lÄngsiktigt resultat.

Ivar Rhedin i fokus : En analys av kolumnen FrÄn vÄr horisont/Horisonten i Göteborgs Stifts Tidning 1934-1945

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Smak eller presentation ? Vad styr preferensen för rött vin?

AimThe aim of this study has been to examine how health enhancement teachers in Montana, USA, view the value of physical activity from a lifelong perspective.In what way does the health enhancement teacher think the importance of physical activity from a lifelong perspective could be presented?What resources are available for teachers to present the value of physical activity from a lifelong perspective?MethodThe issue has been answered through qualitative interviews consisting of six health enhancement teachers, four women and two men, in Montana, USA. One of the teachers worked at an elementary school (for 30 years), three teachers worked at middle schools (20, 10 and 8 years of work experience) and two of the teachers interviewed worked at a high school (30 and 3 years).  ResultsThe majority of teachers feel that a wide variety of activities, adapted to an individual level, and the understanding of a healthy lifestyle are important in order for the teacher to present the value of physical activity from a lifelong perspective.The teachers felt they had sufficient material in order to present the value of physical activity, where the school budget provided the teachers with materials every year. In addition to the budget, all the teachers had 12 hours of professional development every year where they could attend conferences or their own choice of professional development.ConclusionWith the help in forms of professional development offered by the school, conferences, meeting with other teachers, and their own choice of development, the teachers instruction techniques could increase which could help the teachers to find the pupils? interest for different kinds of physical activities.KeywordsPhysical education and health, physical activity, SOC, sense of coherence..

Att leva med fatigue vid kronisk obstruktiv lungsjukdom

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] Àr en av vÄr tids stora folk- sjukdomar. Sjukdomen bÀr med sig en mÀngd olika symtom dÀr fatigue Àr ett av de vanligaste. Fatigue Àr ett symtom som kan vara allt frÄn trötthet till total utmattning. Kronisk fatigue Àr nÀr tröttheten inte försvinner efter vila eller sömn. För att sjuksköterskor ska fÄ en ökad förstÄelse för fatigue och pÄ det sÀttet förbÀttra omvÄrdnaden behöver vi veta hur det Àr att leva med symtomet.

Inkluderande undervisning : En studie av lÀrares uppfattningar om integrering och inkludering av elever med autismspektrumstörning

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Polydaktyli hos hÀst - vad vet vi om genetiken bakom?

Polydaktyli Àr en medfödd missbildning dÀr en individ fÄr en eller flera falanger mer Àn vad som Àr normalt hos arten. Defekten uppkommer under den embryonala utvecklingen och Àr sporadiskt förekommande hos hÀst. Hos mÀnniska tillhör den dÀremot en av de vanligaste hand- och fot- relaterade missbildningarna. Idag Àr kunskapen begrÀnsad rörande den genetiska bakgrunden till polydaktyli hos hÀst. Forskningen om de genetiska faktorer som orsakar polydaktyli hos andra djurslag som t.ex.

SjÀlvmÄl i skolan? En undersökning av mÄlstyrningen pÄ en skÄnsk högpresterande gymnasieskola

Denna studies fokus Àr styrningen i form av implementering och Äterkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmÄlen som styr den svenska skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda mÄlstyrningen - det vill sÀga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrÄn ett diagnostiskt test som mÀter mÄluppfyllelsen och anvÀndandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om nÀrbyrÄkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstÄr.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar pÄ denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats.

Ny elektrisk installation pÄ Sjöfartshögskolans Ängpanna : Ett projekt frÄn planering till utförande

SammanfattningSjöfartshögskolan i Kalmar förfogar över en Ă„ngpanna som anvĂ€nds för att utbilda sjöingenjörer, drifttekniker samt driftingenjörer. Ångpannan anvĂ€nds för att ge studenterna övning i att programmera ett styrsystem och för att de ska fĂ„ kunskap om praktisk anvĂ€ndning av reglerutrustning. Den ursprungliga elektriska installationen för Ă„ngpannans styr- och övervakningssystem var opraktiskt utformad för operatören, dĂ€r dels en omkoppling i systemet var ett krav vid körning av olika laborationer och dels var utrustningen omodern. Det fanns Ă€ven brister i installationens dokumentation och i samband med att Sjöfartshögskolan planerade en utbyggnad av anlĂ€ggningen ansĂ„gs det som ett allt för komplicerat arbete i dess dĂ„varande utformning.Syftet med uppdraget var att ta fram en lösning för en ny elektrisk installation till Ă„ngpannan, samt att praktiskt genomföra installationen. MĂ„let Ă€r att operatören enkelt ska kunna köra anlĂ€ggningen och göra val av olika laborationer utan att det skulle innefatta en omkoppling i installationen.

Mattemusik pÄ schemat : En studie av hur musiklÀrare och specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera musik och matematik i sin undervisning i Ärskurs 1-3.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Att designa framgÄng genom sitt ursprung : En uppsats om hur ett företag inom den svenska mode- och designbranschen kan anvÀnda sig av ?country of origin? för att skapa konkurrenskraft pÄ internationella marknader

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft pÄ internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att sÀrskilja varumÀrket frÄn konkurrenter. LitteraturgenomgÄngen berörde vad forskning tidigare sagt om varumÀrkes vÀrde och varumÀrkesidentitet, ?country of origin? samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjÀlp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO anvÀnds av Filippa K eftersom det differentierar varumÀrket och skapar konkurrenskraft.

Balanced Scorecard - ett styrsystem Àven för ideella festivalarrangörer?

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

En oÀndlig lekarena "i vÀntan pÄ" - En observationsstudie av lek nÀr barn vÀntar

Vi möter dagligen barn i förskoleverksamheten som vÀntar pÄ att aktiviteter ska starta, mÄnga gÄnger Àr personal upptagna med annat som styr verksamheten vid dessa tillfÀllen. Vi har dÀrför funnit barns vÀntan intressant eftersom vi har upplevt att det i vÀntan pÄ förekommer lek och möten mellan barn som Àr viktigt att synliggöra. VÄrt syfte med studien var dÀrför att undersöka vilka lekar som sker i vÀntan pÄ ur ett förskollÀrar- och barnperspektiv. Studien genomsyras av ett barndomssociologiskt perspektiv vilket grundar sig i mÀnniskors möten dÄ det skapas relationer och kamratkulturer. Vi valde att utgÄ frÄn en kvalitativ metod dÀr vi samlade in material i form av intervjuer i kombination med observationer.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->