Sök:

Sökresultat:

1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 25 av 122

Styrning av vÀrmesystem i kontorsbyggnader : JÀmförelse mellan prognosstyrning, styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet, samt traditionell styrning

En stor del av Sveriges energianvÀndning gÄr till bostÀder och lokaler. Ur en nationell synvinkel Àr energieffektiviseringar i befintliga byggnader dÀrför en potentiellt viktig del för att kunna nÄ de satta klimatmÄlen till Är 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vÀtskeburet vÀrmesystem efter en kurva som beror pÄ utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar Àven hÀnsyn till andra parametrar, sÄsom byggnaders vÀrmetröghet och lokala vÀderprognoser. Ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angÄende hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet ger upphov till bestÄr till största del av referensfall som jÀmför byggnaders energianvÀndning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvÀndning och inomhusklimat pÄverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders vÀrmetröghet.

Vad lÀser 10-12 Äringar? En undersökning av elevers lÀsvanor

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 10-12 Äringar lÀser. Det Àr av stor vikt Àr att se vilka orsaker som pÄverkar valet. Det Àr Àven av intresse att se hur pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt lÀsande. Forskningslitteraturen belyser vikten av att lÀsa och hur pedagoger och andra vuxna bÀst kan stimulera elevers lÀsintresse. En enkÀtundersökning pÄ 126 elever i Ärskurs fyra och fem har anvÀnts för att fÄ reda pÄ mer om elevers lÀsvanor.UtifrÄn resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr lÀsvalet och att i stort sett alla tillfrÄgade lÀser kapitelböcker minst ett par gÄnger i veckan.

Marknaden för utslÀppsrÀtter : En empirisk analys av vad som styr prisvariationerna

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Att lÀmna en vÄldsutövande man : Det sociala nÀtverkets betydelse

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel, som nybörjarelever pÄ Sfi anvÀnder sig av. Jag har ocksÄ undersökt vilka faktorer som försvÄrar elevernas sprÄkinlÀrning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lÀrare pÄ tvÄ olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgÄng till modersmÄlslÀrare skulle kunna frÀmja deras sprÄkutveckling. Samtliga lÀrare tycker att lÀs-och skrivinlÀrningen skulle bli mer effektiv om den skedde pÄ modersmÄlet, i synnerhet pÄ de lÀgre nivÄerna. Synen pÄ Sfi-bonusen Àr mest negativ hos lÀrarna, ungefÀr hÀlften av eleverna anser inte att det Àr pengar som styr deras motivation till snabb inlÀrning.

KRISHANTERINGSPLANEN - ett anvÀndbart verktyg eller en dammsamlare? : En kvalitativ studie av en F-9 skola i Mellansverige

SAMMANFATTNINGTitel: Krishanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning Ă€r att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs pĂ„ medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen pĂ„ skolan fungerar.Undersökningen Ă€r kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca Ă„tta Ă„r sedan. FĂ„ av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprĂ€ttandet av planen. Tanken Ă€r att den ska revideras Ă„rligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var tvĂ„ Ă„r sedan sist.

TrÀdslagsval och trÀdslagsförÀndring i KrÄnge mellan Ären 1864 ? 2010/2011

Syftet var att beskriva trÀdslagsförÀndringen i KrÄnge skog under perioden 1864 ? 2010/2011. Vidare att reda ut var utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsÀgare vid trÀdslagsval och vad styr dem? För att besvara frÄgorna jÀmfördes en Laga skifteskarta frÄn Är 1864 med ett ortofoto frÄn 2010/2011. Vidare skickades en enkÀt ut till 18 skogsÀgare i KrÄnge.Resultatet visade att mÄnga avdelningar bevuxna med gran i mitten av 1800-  talet har ersatts med tall.

Möjligheterna för Lean Production pÄ Sandvik Coromant

Examensarbetet har utförts pÄ Sandvik Coromant i Gimo, GH. Produktionsenheten tillverkar hÄrdmetallskÀr för borrning, svarvning och frÀsning. Arbetet syftar till att undersöka metoder för att minska material i arbete samt förkorta ledtiderna pÄ enheten. För att uppnÄ en resurssnÄlare produktion undersöks möjligheterna för Lean Production och andra arbetssÀtt som anses ge förbÀttringar av flödet. Som grund till arbetet ligger intervjuer av personal pÄ enheten i Gimo, litteraturstudier samt ett besök pÄ ett företag inom Sandvik koncernen som lyckats med att minska material i arbete samt förkortat sina ledtider.

FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvĂ€rderingen av anbuden varit bristfĂ€lliga, misstag har gjorts i arbetsgĂ„ngen och ett dĂ„ligt juridiskt sprĂ„k har anvĂ€nts. Vi anser att detta troligen beror pĂ„ kompetensbrist nĂ€r det gĂ€ller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rĂ„da vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstĂ„nd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Ă€r det enligt oss viktig att poĂ€ngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrĂ„gningsunderlag och vid utvĂ€rdering av anbud..

Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Lansen Alarm System with Raspberry Pi

Syftet med projektet Àr att ta fram en prototyp av en alternativ centralenhet till Lansen SystemsAB:s larmsystem. Prototypen skall möjliggöraen vidareutveckling av systemet,internetanslutning och lÄta sig styras frÄn ettanvÀndargrÀnssnitt. HÄrdvaran som haranvÀntsi projektet Àr en Raspberry Pi vilken Àr en vÀlkÀnd ?minidator? som skall tillÄta vidareutveckling.Med hjÀlp utav en avUSB-portarna pÄ Raspberry Pi:n kopplas Lansens radiomodul in och anvÀnds för att styra larmsystemets olika enheter över ett radioprotokoll. Kommunikationen mellan Raspberry Pi:n och radiomodulen skermed UART och följersamma protokoll som den microprocessor somi vanliga fall styr systemet.För att kunna styra larmsystemet frÄn en mobilapplikation krÀvs det att information om systemet lagras.

Implementering av koncernstyrning i en mindre organisation: en fallstudie inom trÀförÀdlingsbranschen

Företag som idag gÄr över till koncernstyrning mÄste beakta flera aspekter till exempel, hur bemanningen skall ske, hur styrningen av dotterbolagen ska gÄ till, vilka resurser som skall fördelas och vilka synergieffekter som genereras av att flera företag styrs frÄn en gemensam ledning. Denna uppsats utgÄr frÄn hur styrningen av dotterbolagen bör gÄ till och uppsatsens syfte Àr att undersöka hur företag skall gÄ tillvÀga vid en eventuell implementering av koncernstyrning. Fallstudien genomfördes i en koncern dÀr koncernstyrning endast existerar genom dotter- och moderbolagsrelationen. Ingen gemensam koncernledning Àr upprÀttad och varje bolag styr sig sjÀlvstÀndigt. De slutsatser vi har kommit fram till Àr att tre grundförutsÀttningar bör vara uppfyllda för att kunna genomföra en implementering av koncernstyrning..

"MÄnga lappar skickas ut pÄ fritids" : LÀrares beskrivningar av kommunikationen mellan fritidshem och hem

Syftet med studien Ă€r att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien Ă€r: Vad Ă€r det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lĂ€rarna?I studien anvĂ€ndes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare i fritidshem intervjuades pĂ„ sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag pĂ„ fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgĂ„r att innehĂ„llet i kommunikationen Ă€r det som styr valet av kommunikationsmedel.

Vilka processer styr arbetet med mönsterformgivning inom textilindustri?

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i Äldrarna sju till tio Är, med textilier som slutprodukt. För att uppnÄ ett gott resultat krÀvs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har anvÀnt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, fÀrger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och vÀxter, med inriktning mot de norrlÀndska arterna. FÀrgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton fÀrger.

Vad styr sortimentet hos svenska perennaodlare? : en studie baserad pÄ sju företag i Sydsverige

The purpose of this study is to clarify the most important factors that affect Swedish perennial growers when designing their assortment. The study describes how herbaceous perennials are produced in Sweden today and try to give an answer to the question how growing method and choice of assortment are affecting the possibilities of Swedish producers to compete on the market. Seven perennial growers in the southern and western parts of Sweden have been interviewed about their production methods and on what basis they design the assortment of perennials. During the interviews five factors seem to be the most important when the growers choose which species to grow ? profitability, the characteristics of the species, the sales channel/customer, the growing environment/growing facility and the grower?s interest and knowledge. It is often a combination of these five factors deciding if a cultivar will be grown or not. .

Försvarsmakt med dagordningsmakt?

?Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begrĂ€nsat mĂ„l. Vi talar om ungefĂ€r en vecka pĂ„ egen hand.?ÖverbefĂ€lhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsomrĂ„det pĂ„ senare Ă„r. Uppsatsen utreder vad det Ă€r som styr att ett uttalande likt detta blir uppmĂ€rksammat av media och hos allmĂ€nheten, sĂ„ kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för Försvarsmakten.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->