Syfte och frÄgestÀllningI hur stor utstrÀckning anvÀnds tÀvlingspraktiken i Idrott och HÀlsa, och hur pÄverkar detta Àmnets karaktÀr?Jag ska i min undersökning försöka se hur elever i skolan upplever tÀvlingar under idrotten i skolan. Jag kommer att anvÀnda mig av Lars-Magnus Engströms (2002) teori om idrottens praktiker och logiker, vilka redogörs nÀrmare för under punkten Teoretiskt perspektiv. Jag vill finna de kÀnslor och tankar som uppstÄr dÄ eleverna försÀtts i den s.k. tÀvlingspraktiken, dÀr aktiviteten i sig handlar om jÀmförande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk trÀning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk trÀning pÄverkar lÀrande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse pÄverkar hjÀrnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmÄga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan pÄ motoriken, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter, tidigare forskning inom omrÄdet samt Vygotskijs och Piagets lÀrandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra nÄgon större slutsats av vÄrt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansÄg att det var av vikt att anvÀnda sig av fysisk aktivitet och motorisk trÀning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet Àr bland lÀrarna ute pÄ fÀltet. Syftet var att undersöka vad lÀrarna pÄ stadier 7-9 har för instÀllning till fysisk aktivitet, hur de anvÀnder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att pÄverka detta.Vi tar Àven allmÀnt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar pÄ vad fysisk inaktivitet kan leda till. Vad som framkommit under arbetets gÄng Àr att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har dÀrför en viktig roll dÄ det gÀller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts pÄ en högstadieskola, pÄ en mindre ort i SkÄne.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera hur nyanlÀnda ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lÀra sig ett nytt sprÄk och skaffa nya vÀnner och vad denna utmaning innebÀr. Med uppsatsen vill jag belysa sprÄket och skolans betydelse för nyanlÀnda elevers delaktighet. Min studie Àr baserad pÄ kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanlÀnd elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).

I denna uppsats redovisas resultatet av vÄr studie som har syftet att ta reda pÄ vilka upplevelser lÀrare som undervisar i de första tre Ären i skolan har om Àmnena kemi, fysik och biologi. Vi Àr nyfikna pÄ detta dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har fÄtt uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med nio klasslÀrare i Halmstad kommun. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt undersöka vÄr forskningsfrÄga. En genomgÄng av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser pÄ den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka en skola i SkÄne och dess arbete med integration. Ambition Àr inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprÀtthÄller den. Den centrala frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: vilka motsÀttningar finns det mellan skolans, kommunens, lÀrarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt pÄ vilka olika sÀtt artikuleras de?  MÄlsÀttningen Àr Àven att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete. Uppsatsen bygger pÄ teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör frÀmjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien Àr framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn pÄ skolan samt sex stycken utvalda lÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka svÄrigheter andrasprÄksinlÀrare kan stöta pÄ i skolan. Materialet i studien bestÄr av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys gÄr jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att fÄ fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svÄrigheter i skolan, framförallt sprÄksvÄrigheter samt lÀs- och förförstÄelseproblem.

Studiens syfte Àr att försöka fÄ en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ skolans ansvar för fostran, vilka vÀrderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har nÄgon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka fÀrdiga metoder för att fostra det finns. Studien bestÄr av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jÀmförts med amerikansk forskning om moralisk pÄverkan i skolan, samt en redovisning av nÄgra praktiska metoder att fostra..

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur tvÄ skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lÀrare som undervisar i Är 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda pÄ hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lÀrare uppfattade konflikter bÄde som positivt och negativt.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I lÀroplanen för grundskolan framgÄr tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska vÀrden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstÄ demokratiska förhÄllningssÀtt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhÀlle.Dramapedagogik ses inte som ett eget Àmne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsomrÄde i Sverige kan behandlas utifrÄn större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden Àr etablerad och tillÀmpats under flera Är. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgÄtt att dramapedagogik innebÀr att eleverna fÄr lÀra med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sÀtta sin in i andra mÀnniskors perspektiv samt att elever genom reflektion fÄr ta del av andras Äsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lÀra i samspel med andra, att lÀrande Àr en process som krÀver utöver teoretisk kunskap Àven praktisk kunskap dÀr reflektionen Àr det centrala och en helhetssyn pÄ mÀnniskan Àr utgÄngspunkten. Syfte med denna studie Àr att beskriva och öka förstÄelsen för dramapedagogers attityder till anvÀndandet av dramapedagogiska arbetssÀtt i undervisning med fokus pÄ demokrati.TillvÀgagÄngssÀttet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och instÀllningen till dramapedagogik styr tillÀmpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ÀndÄ nÀmna att resultaten som framgÄr i studien inte Àr helt objektiv eftersom studien enbart bygger pÄ dramapedagogers attityder till anvÀndandet av en metod som de sjÀlva föresprÄkar..

I den hÀr studien tillfrÄgas förÀldrar till elever i Ärskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken pÄ deras barns skola. Syftet Àr att öka kunskapen om hur förÀldrar kan uppleva portfoliometodiken och dÀrigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förÀdling av metoden pÄ sikt. Studien Àr genomförd i form av en enkÀtundersökning pÄ en skola dÀr man anvÀnder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att förÀldrarna i huvudsak Àr positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefÀr en gÄng per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

Denna studies syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet krÀnkning i skolan. Studien Àr kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrÄn sina erfarenheter uppfattar fenomenet krÀnkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i Är sju, Ätta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av krÀnkning, dessa Àr krÀnkning som intrÄng, krÀnkning som nedvÀrdering och krÀnkning som uteslutning.

Detta examensarbete handlar om utvÀrdering i skolan. I bÀsta fall kan utvÀrdering, enligt en av vÄra informanter, tala om vad som gÄtt fel och leda lÀraren tillbaks pÄ banan igen, eller frÄn ?way-off? till ?speaking terms? som dessutom fÄtt bli vÄr undertitel. Genom intervjuer undersöker vi fenomenet utvÀrdering samt vad det innebÀr för vÄra intervjuade lÀrare. Intervjuerna har bearbetats med fenomenologisk metod för att sedan kopplas till forskning kring utvÀrdering, professionsutveckling och kvalitet i skolan.