Avståndet till lantbruket har idag blivit allt större. Bakgrunden till detta arbete var att jag ville ta reda på vad svenska folket kan och tycker om svenskt lantbruk. Detta är något som LRF sedan kan ha nytta av i deras arbete.Jag satte ihop en enkät med blandade frågor om lantbruk som jag sedan delade ut. Som avgränsning valde jag att undersöka lärarstudenters kunskap eftersom de efter sinutbildning når ut till många människor och kan sprida kunskap vidare. Jag besökte två universitet och en högskola för att göra undersökningen, nämligen Göteborgs universitet,Högskolan Väst i Vänersborg och Karlstads universitet.

Kunskap är en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den är en osynlig tillgång bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebär ett mångfacetterat arbete. Det är mycket som påverkar kunskapshanteringen och det är ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnå en god sådan genom att avsätta resurser samt skapa förutsättningar för god kunskapshantering. Ledningen har även ansvar för att kommunicera vikten av och målen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt är även att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahålla tekniska verktyg. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvårdnaden i bostad med särskild service för vuxna ingår skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov.Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhälsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters inställning till munvård samt faktorer som påverkar deras inställning till munvård.Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittstudie baserad på en enkät med 31 strukturerade frågor samt en öppen fråga.  Enkäten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige.Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret är att de boende inte vill ha hjälp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillräcklig kunskap om munvård för att stödja de boende med den dagliga munhygienen.

Ett av målen med Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är att erbjuda intensivvårdskunnande och expertis för att höja kunskapsnivån på respektive vårdavdelning. Syftet med denna undersökning var att utvärdera om sjuksköterskorna på vårdavdelningarna upplevde att MIG fungerade som ett tillfälle till bedsideundervisning. En strukturerad intervju genomfördes med ett eget utformat frågeformulär, 47 sjuksköterskor deltog i undersökningen. Det framkom i resultatet att MIG förmedlade kunskap till vårdavdelningarna. Resultatet visade även att sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år upplevde att MIG var ett tillfälle till bedsideundervisning, i högre utsträckning än sjuksköterskor som arbetat i fem år eller mer.

Det sker nu en ovanligt stor generationsväxling på Sveriges arbetsmarknad där antalet äldre medarbetare som går i pension är fler än de som nytillträder. Detta kan komma att påverka organisationens sammanlagda kompetens då den äldre generationen ofta besitter bred, erfa-renhetsbaserad kompetens och lång organisationsspecifik kunskap. Värdefull kunskap som den yngre generationen saknar.Denna studie har undersökt hur chefer upplever att generationsväxlingen kommer att påverka deras organisation i framtiden, vilka förutsättningar som finns för att skapa god kun-skapsöverföring över generationsgränserna samt vilka förebyggande åtgärder som görs för att säkra den äldre generationens erfarenhetsbaserade kompetens inom organisationen. Studien har utförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna fått delge sina erfarenheter genom både öppna och slutna svarsalternativ.Undersökningens resultat visar att cheferna upplever att deras organisationer kommer att påverkas av generationsväxlingen, men inte nödvändigtvis i negativ bemärkelse. Förutsätt-ningarna för att överföra kunskap över generationsgränserna är goda, men kan bli bättre.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och organisationskultur samt feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn.

Bakgrund: HIV är ett globalt problem med cirka 30-36 miljoner människor som har sjukdomen. Generellt har människor med HIV-smitta sämre hälsa och känsla av sammanhang, behovet av information har hälsorelaterad påverkan på patienter.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kunskap och dess betydelse i vården av patienter med HIV-smitta.Metod: Studien består av en litteraturöversikt innehållande tretton artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor har viljan och anser att de behöver lära sig mer om sjukdomen. Positiva attityder gentemot patienter hör samman med bättre kunskap. Utbildning om HIV minskar rädsla och ger sjuksköterskor större förståelse för diskriminering och stigmatisering.Slutsats: Kunskapen hos sjuksköterskor har betydelse i vården av patienter med HIV-smitta, den visar sig i attityder och ställningstaganden samt rädsla och stigma. Kunskapen minskar rädslan hos sjuksköterskor, vilket leder till en god vård för patienterna.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta.

Användning av mjukvaruverktyg när reverse engineering utförs är ett måste för att få ett användbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar på brister som kan uppstå när mjukvaruverktyg används. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete är att de hävdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rätt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap än vad forskarna tror? Då dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg så är eventuellt inte deras påstående opartiska och därför är det intressant att se om deras påstående stämmer med verkligheten.

Konsultbolagens affärsidé går ut på att sälja sin kunskap till andra företag. Den kunskap som konsultbolagens anställda innehar och skapar, ligger därför till grund för företagets redovisade resultat. Kunskap i sig är svår att mätta och ofta diskuterar studier den organisatoriska kunskapen, d.v.s. kunskapen som finns inom företaget i form av ledningsstrategier och lösningar. Det finns relativt få studier som tar upp sambandet mellan kunskapen inom företaget och det redovisade resultatet, därför har vi för avsikt besvara frågan; Hur påverkar det redovisade resultatet personalomsättning och då i förlängningen kunskapen i konsultföretag?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning baserat på årsredovisningarna från Semcon, Sweco och ÅF under en 10-års-period.

Syftet med detta arbete är att förstå hur lärare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstå pedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien på att beröra eventuella begränsningar som lärare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har använt mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna är fyra verksamma lärare i olika åldrar och arbetar på olika skolor. Mitt resultat visar att lärare anser att kunskap får liv när läraren själv har ett intresse av och känner en säkerhet i både det innehåll och den form man undervisar i.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik.