Verotoxinproducerande E. coli, VTEC är en zoonotisk bakterie som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människa. Forskning kring VTEC har framför allt varit inriktad på nötkreatur vilka tidigt utpekades som en viktig smittkälla för människa. Förhållandevis få studier har gjorts på får och fårprodukter och kunskapsluckorna är stora både vad gäller förekomst och utbredning av VTEC hos detta djurslag. Syftet med denna studie var att utreda om får kan utgöra en smittkälla för människa vad gäller verotoxinbildande E.

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

The purpose of this study was to investigate the occurrence of Verotoxin-encoding bacteriophages in mussels, cultured downstream the sewage treatment plant in Lysekil.Mussels were collected in three growing areas from April 2008 to March 2009. Real-time PCR was performed for detection of vtx1 and vtx2 genes and enrichment of bacteriophages on non Verotoxin-producing Escherichia coli O157: H7 was carried out. All samples in real-time PCR analysis were negative; no presence of Verotoxin-encoding phages was shown. No plaque was formed on blood agar base plates, indicating that no bacteriophages had been taken up by E. coli bacteriaThe levels of Verotoxin-encoding phages and E.coli outside the sewage treatment plant in Lysekil were not high enough to be able to form VTEC in mussels, indicating that the faecal contamination was low.

To curb greenhouse gases and mitigate climate change is one of the biggest challenges human society face today. Carbon dioxide (CO2) has accumulated rapidly in the atmosphere as a consequence of burning of fossil fuels and deforestation. The aim of this study is to explore two methods to store carbon dioxide in geological formations and biological sinks. The aim is also to discuss the two mitigation options from a sustainable perspective and whether it can lead to a better environment and benefits for local and global societies. The research questions are: Which method to store carbon dioxide, geological or biological, is the most effective? Which method to store carbon dioxide, geological or biological, has the greatest potential to promote sustainable development for local communities?The method used is a comparative case study and presents four case studies that explore the potential for CO2 storage offshore in Norway and Brazil; and in tropical forests in Mexico and Brazil.

Många djurparker erbjuder närkontakt med djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husdjur eller gå in till mer exotiska djur i anläggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.

Background: Mastitis in dairy cattle is a common ailment worldwide. A cause of mastitis can be bacteria such as Escherichia coli. Mastitis is not a deadly ailment and sometimes the dairy cows show no symptoms but if certain virulence genes are present in the bacteria that cause the mastitis, the bacteria can be transmitted to humans and cause severe diseases. The potential presence of enterohemorrhagic Escherichia coli (EHEC) in particular would be a major concern for human health.Aim: The aim for this study was to analyze the presence of virulence genes known to be present in E.coli strains isolated from dairy cows with mastitis in Sweden.Method: A Qiagen BIO ROBOT EZ1 was used to purify DNA from 90 bacterial cultures. A panel of virulence genes were amplified and biotinylated from the purified DNA by PCR and an E.coli based DNA microarray was used to detect presumed virulence genes in E.coli.Result: There were no samples that had all the genes traditionally used to classify E.coli as EHEC or potential EHEC.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bär på O157:H7 är superutsöndrare. Detta innebär att deras terminala mukosa är koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under långa perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stå för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. Närvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lågutsöndrare samt att dessa lågutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier än de lågutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött på slakterier och så småningom till en ökad risk för människor att bli smittade.