Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning.

Syftet med studien var att undersöka föräldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 föräldrar och 5 barn). Att ta reda på hur dessa familjers väg till gruppen såg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frågestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att träffa gelikar och se hur deltagarnas förväntningar på framtiden såg ut. Genom kvalitativ metod har föräldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och föräldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

Genom att föra samman människor med olika bakgrund och utbildning kan åtskilliga idéer skapas, nya metoder utvecklas och mer kreativa och originella designlösningar produceras. Baksidan är, att ju fler olika människor med olika bakgrund som är involverade i ett projekt desto svårare blir det att kommunicera inom gruppen av olika individer och svårare att komma vidare i en design- och utvecklingsprocess. Vi har under våren deltagit som en del i ett större programvaruutvecklingsprojekt och skapat och använt oss av flera olika designartefakter som medel för att främja samarbete, kommunikation och designarbetet av den produkt vi utvecklade. I denna uppsats beskriver vi hur dessa designartefakter har kommit till, förändrats och hur de har påverkat oss och vårt designarbete. Syftet med uppsatsen är att visa på vilket sätt man kan integrera metoder från olika discipliner i ett programvaruutvecklingsprojekt och framförallt hur arbetet med, och kring designartefakter spelar en viktig roll i utvecklingen av en produkt..

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid.

Abstrakt Syfte Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om bollsporternas roll i idrottsundervisningen och studera dess relation till skolbetygen. Metod Datainsamlingen gjordes i form av en enkätundersökning som riktade sig elever i årskurs 9. Undersökningen genomfördes på tre skolor i tre olika kommuner. På varje skola deltog två klasser. Totalt medverkade 127 elever i årskurs 9, varav cirka 56 procent av deltagarna i studien var pojkar och cirka 44 procent var flickor. Resultat Resultaten visade att 35,4 procent av eleverna var aktiva i minst en bollsportsförening och 64,6 procent var inte aktiva i en bollsportsförening.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poäng? valdes ut för intervju.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor..

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

I den olfaktoriska litteraturen finns olika åsikter om huruvida människor kan bibehålla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi är på att föreställa oss dofter jämfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmåga är sämre för dofter än för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, där den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegränsad tillgång under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet är att om deltagarna kan föreställa sig ett objekt för sitt inre så är de inte så beroende av återexponering. Resultatet visade inte på någon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt går resultatet i hypotesens riktning.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett lärarperspektiv beskriva och analysera hur ensemblespel med medel såsom body percussion och stomp i musikundervisningen i grundskolan kan bidra till en samspelsupplevelse hos eleverna. Studien har genomförts genom fyra kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av erfarna, verksamma musiklärare i grundskolan.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv där deltagande i en praxisgemenskap och situerat lärande inkluderas. Ett hermeneutiskt förhållningssätt genomsyrar hela arbetet.Resultatet av studien visar att informanterna var eniga om att puls och rytm är grunden för all musik. Body percussion och stomp kan därför vara en bra metod för att främja elevernas kunskap om puls och rytm. Resultatet visar även att lyhördhet mellan elever, trygghet i gruppen/klassen samt en tydlig struktur i musikundervisningen är de viktigaste faktorerna för att samspel ska åstadkommas..

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Arbetet grundar sig på en enkätundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkäten. Författaren ville kartlägga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen är för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras på en begravningsplats. Enkäten lades ut på olika sociala nätverk på internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vänner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta är ett ämne som berör många! På frågan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats så utkristalliserades två olika hållningar. En grupp vill ha det kvar som det är, en mer klassisk kyrkogård, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.