Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.Resultatet VISAr att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.Med vår undersökning vill vi VISA att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov..

I Sverige finns ungefär 150 000 personer med demenssjukdom. Av dessa vårdas ca 70 procent av närstående. Att bli närståendevårdare medför en förändrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter på, att som närstående vårda en person med demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier VISA att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad.

Syftet med undersökningen var att VISA känslors inverkan på fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer på olika nivåer, deltog i denna enkätstudie. Första delen av enkäten gick ut på att testa om och hur människor reagerade känslomässigt på beslut som hade orättVISA konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika känsloadjektiv på en 9-gradig skala. Resultatet VISAde en positiv effekt av orättVISA, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan två individer, på skattningar av negativa känslor samt en negativ effekt av orättVISA på skattningar av positiva känslor.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall VISA respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk VISA på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

I dagens samhälle befinner sig alla företag i en mycket konkurrensutsatt miljö, detta harmedfört att kundfokus ökat i alla företag som vill överleva på marknaden. För att bli mereffektiva och få en helhetsbild över det värdeskapande flödet har företag börjat skapaprocessorienterade verksamheter. Med en processorienterad verksamhet ligger fokus påslutkunden, dennes krav, behov och önskemål. Med detta fokus aktualiseras behovet av attförstå att alla kunder är inte viktiga kunder och behovet av kategorisering skapas för attkunna differentiera kundservice av olika slag.Många företag idag har problem med sin kundhantering, så även fallföretaget GetingeSverige AB. De har ingen gemensam bild av vad en kund är och inte heller någrastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.Det övergripande syftet med uppsatsen är att VISA på hur standardiserade processer kringkunderna skall kunna skapas samt hur kriterier för en bra kundkategorisering kan tas fram.För att illustrera detta kommer arbetet att utföras på ett fallföretag, Getinge Sverige AB.Arbetet skall ge dem ett förslag på en gemensam bild av vad en kund är samt skapastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.

SammandragSyftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna.Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta.

Projektarbeten är till följd av den informationstekniska utvecklingen inte längre begränsade till företagens huvudkontor. Individer som har tillgång till olika informationstekniska samarbetsverktyg kan sända stora mängder information mellan varandra och uppnå ett samarbete på distans. Projektarbeten som utförs av projektmedlemmar som är geografiskt åtskilda och inte befinner sig inom samma lokaler benämns som distribuerade projektarbeten. Undersökningen syftar till att VISA vilka framgångsfaktorerna är för ett sådant projektarbete. Utifrån det syftet har en litteraturstudie genomförts av områdena distribuerat projektarbete och informationstekniska samarbetsverktyg.

SammanfattningDe känslor som serviceanställda VISAr upp i sitt arbete påverkar kundernas sinnestämning och deras inställning till en organisation. Därför kan företag ha nytta av de anställdas uppVISAde känslor för sitt vinstsyfte. Känslomässigt arbete med mycket kundkontakter VISAde sig kräva att den anställde måste undantrycka sina verkliga känslor och ständigt VISA upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera både sina egna och andras känslor vilket leder till att den anställde kommer att känna sig avpersonifierad och oäkta. Hon upplever en kognitiv dissonans där agerandet krockar med hennes egna värderingar.

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts VISA känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts VISA känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder VISA hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redoVISAs hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att VISA spelfilmer..