Sök:

Sökresultat:

1782 Uppsatser om VFU-handledare - Sida 5 av 119


Feedback från klinisk praktik, en kvalitativ analys av tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare under klinisk praktik.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för studenten. Vid klinisk handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

"Vi skyddar Sverige och demokratin"

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Spara till balans?

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Köpa vingar för pengarna.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

På väg uppåt på processbarhetsstegen. En studie om vuxna inlärares grammatiska progression vid muntlig språkfärdighet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

"På ren Swenska och Götheborgska" 1700-talsröster berättar om språkbruket i Göteborg

Specialarbete, 15 hp, SV, fördjupningskurs1301, Ht 2013.Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Handledaren som en guru : En kvalitativ studie om de handleddas upplevelse av handledare inom socialt arbete

Syftet med vår studie har varit att undersöka de handleddas upplevelse av handledaren utifrån den auktoritära respektive den mer jämlika handledarrollen. För att samla in vårt material genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från fem olika kommuner. Kravet var att de skulle ha haft extern handledning under minst tre år. Då vi avsåg att få fram de handleddas upplevelser använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att använda oss av French och Ravens perspektiv på maktbaser för att analysera vårt material.Vårt huvudsakliga resultat visar i korta drag att några av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenhet från auktoritära handledare men samtliga uppger att en auktoritär handledare inte är önskvärd.


Kommuner som supportrar

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

När vägen mot målet är målet : En kvalitativ studie om floristens ansvarsfulla uppträdande i yrkesutövandet

SyfteSyftet är att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet tolkas av lärare, handledare och elever och jämföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ?Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet??Frågan är om begreppet tolkas på samma sätt av lärare, handledare och elever?  Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlärare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser.Kompetenser är någonting som vägs in i begreppet ?Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövande?(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lärarna relaterar till begreppet ?kompetens? ? att vara kunnig i sitt yrke både praktiskt, teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebär. Eftersom floristyrket är ett hantverksyrke och ett säljaryrke där det krävs stor kunnighet i både sitt hantverk och försäljning, krävs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmågan/kompetensen väger tungt.Att social kompetens är lika viktigt som yrkeskunnande måste förmedlas till eleverna så att de förstår vad som förväntas av dem.

Vilket syfte har APU i frisörutbildningen? : APU varje vecka eller i längre sammanhängande perioder?

Uppsatsen handlar om vilket syfte APU har i frisörutbildningen och om skolan skall erbjuda APU varje vecka, eller i längre sammanhängande perioder? Syftet med studien har varit att bland annat undersöka vilket APU-upplägg som i utbildningssyfte är mest relevant och varför. För att få kunskap och information om vad branschen, rektor, frisörlärare samt handledare tyckte, har jag intervjuat ett antal personer. Intervjuerna var kvalitativa och strukturerade för att få deskriptiva svar. För att kunna få en så detaljerad analys som möjligt använde jag en digital bandspelare.

Anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter

 I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

Hyssnamålet -En undersökning av hur mycket dialekt man bär med sig genom livet

Specialarbete, 15 hpLSV410VT 2013 Handledare: Jenny NilssonExaminator: Rakel Johanson.

Relationen mellan handledare och kooperatörer inom sociala företag

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->