I Sverige finns en fungerande socialförsäkring som skall skyddavid skador och sjukdom men som sittande regering ansågbehövdes förbättras för dem som är sjukskrivna. Under 2008genomfördes en reform för att minska sjukskrivningstiderna ochmånga personer blev då utförsäkrade trots sjukdom och skada.Syftet med studien var att undersöka hur några utförsäkradehanterade beskedet och hur personerna reagerat efter att beslutetom utförsäkring verkställdes.Genom två kvalitativa intervjuer framkom hur dessa personerhanterade att trots sin sjukdom bli ?friskförklarad? och utan rätttill sjukpenning. Det transkriberade materialet analyseradesgenom att finna olika teman som blev huvudrubriker. Begreppsom blev centrala var bland annat oro för ekonomi, extern hjälpoch drivkrafter.Resultatet är att informanterna önskade att fler insatser tillkommitoch att det hade hänt mer under den långa tid som de varsjukskrivna.

Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Vindkraften byggs ut i rask takt i Sverige och även uppe i norra delarna, där Skellefteå Kraft är ett av de företag som bygger mycket. Ett av de områden som byggs av Skellefteå Kraft är i Blaiken, ett område strax utanför Arjeplog. Vid kallt klimat som det är i Blaiken stora delar av året finns det risk att det bildas is på vindkraftverken samt på rotorbladen till vindkraftverken. När vindkraftverken dessutom är igång finns det risk för att is slungas iväg och detta kan ske med stor kraft och kan skicka is- och snöklumparna lång väg. I detta arbete behandlas problemet med is och snö som rasar ner och riskerar skador på personal som befinner sig intill vindkraftverken för att ta sig in i dem och arbeta.

SAMMANFATTNING Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvändning, oral och allmän hälsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa undersökas. Våra specifika frågeställningar var följande: Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa? Varifrån har de fått sin kunskap? Kan kunskapsnivån påverka tobaksanvändningen? Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap? För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie. Informationen har hämtats från böcker, vetenskapliga artiklar och från internet. Studien slår fast att rökning orsakar skador på kroppens alla organ, speciellt på munhåla, svalg och lungor.

Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av Gävle rangerbangårds verksamhet, avgränsat till händelser som kan orsaka allvarliga skador på människor. Händelsernas risk har värderats för personalen på rangerbangården samt tredjeman i rangerbangårdens omgivning. Gävle rangerbangård är klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, på grund av den farligt godshantering som sker på området. På rangerbangården inkommer och avgår tågsätt och godsvagnar rangeras, vilket innebär att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras på Gävle rangerbangård innehåller cirka åtta procent farligt gods.

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar.

Det är viktigt att vägarna håller så länge som möjligt. En faktor som har en påverkan i asfaltens långvarighet är bitumen. När bitumenet föråldras försämras dess egenskaper som ökar risken att skador uppstår på asfalten. Med hjälp av olika tillsatser kan bitumenets egenskaper förbättras. En av dessa egenskaper är bitumenåldring.

Meningen med detta arbete är att belysa olyckor i samband med mc-körning. Statistik visar på en utveckling i döds- och skadeantal relaterat till mc-körning som är skrämmande. Antalet dödade på motorcykel har ökat med 60 % från 2002 till 2004 på svenska vägar. Vi har valt att belysa vilka det är som skador sig och varför eftersom var tionde som dör i trafiken dör i samband med mc-körning. Vi har försökt ta reda på varför utvecklingen är på väg åt så ett dystert håll.

En miljon människor i Sverige dricker för mycket alkohol vilket kan leda till försämrad hälsa, sjukdom och skador. Sjuksköterskor möter patienter i olika omvårdnadssituationer inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie var att belysa vad som underlättar och vad som hindrar sjuksköterskor att ställa frågor om alkoholkonsumtion i möten med patienten. Litteraturstudien baserades på 10 artiklar funna via de två databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har granskats och analyserats och i resultatet framkom tre kategorier vilka har huvudtema och undertema.

Introduktion: Sjuksköterskor arbetar idag ett stort antal övertidstimmar vilket har negativa konsekvenser för deras hälsa. Övertid ingår i en sjuksköterskas arbete om arbetsgivaren kräver det, vilket gör att de inte alltid kan tacka nej till övertidsarbete. Idag använder många arbetsgivare övertid som en sätt att lösa en underbemanning av sjuksköterskor, vilket inte bara ger konsekvenser för sjuksköterskors hälsa, utan i längden också äventyrar patienters säkerhet. Syfte: Syftet är att granska på vilket sätt övertid drabbar sjuksköterskors hälsa negativt och med det som bakgrund undersöka varför sjuksköterskor ändå väljer att arbeta övertid. Metod: Metoden är en allmän litteraturöversikt gjord på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån Friberg (2012).

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med.

Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad relaterad till feber samt olika feberreducerande metoder. Detta har gjorts genom en litteraturstudie. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar, framförallt genomförda på patienter på intensivvårdsavdelningar eller patienter med neurologiska skador. Artiklarna belyser sjuksköterskans uppfattning av omvårdnad vid feber, vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna utför, samt omvårdnadsåtgärders effektivitet. Resultatet är indelat i två delar, del ett belyser sjuksköterskors uppfattning av feberreducerande omvårdnadsåtgärders och deras omvårdnadsåtgärder till febrila patienter och del två belyser effekten av feberreducerande omvårdnadsåtgärder.

Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori på patientskadeförsäkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersättningsproblemet.För det andra är syftet att utifrån de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsäkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jämförelse.Det tredje syftet är att diskutera och analysera möjliga förändringar i patientskadeförsäkringssystemen. Fokus ligger på systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslås är för det första införandet av ett så kallat self-reportingsystem, som styr vårdgivarna att själva rapportera om skador.För det andra bör en slags självrisk utredas mer, och eventuellt få utrymme i patientskadeförsäkringssystemen.För det tredje föreslås en översyn av ersättningsnivåerna i patientskadeförsäkringssystemen, eftersom det är svårt att förklara dagens stora skillnader utifrån individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgångspunkt från forskningen om betalningsviljan för ett QALY.

Uppstallning och hantering av svin på slakteri är viktiga faktorer som påverkar köttkvaliteten. Tiden som grisarna är uppstallade och temperaturen i stallarna är viktiga faktorer som får konsekvenser för såväl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anläggningar i dagsläget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande påverkan på den mängd kött som måste otjänligförklaras på grund av undermålig köttkvalitet. Temperament och kön har också betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivå kan leda till att grisarna slåss och därför får skador.