Sökresultat:
922 Uppsatser om Vćrdrelaterade skador - Sida 18 av 62
Skador pÄ kvarvarande bestÄnd vid mekaniserad blÀdning
Kontinuitetsskog Àr ett brett begrepp som tÀcker in mÄnga olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper Àr att de ofta har eller kan utveckla höga naturvÀrden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal Àr eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har dÀrför uppstÄtt.
Stormakternas roll för en koreansk Äterförening - "nÀr valar slÄss, fÄr hummern skador"
Uppsatsen bestÄr av beskrivning och analys av USA:s, Kinas, Rysslands och Japans instÀllningar till en koreansk Äterförening, samt dessa instÀllningars bakomliggande orsaker. Hegemoniskolan och neorealistisk teori anvÀnds för att förklara staternas ageranden i det anarkiska systemet. Ryssland och Kina stÀller sig direkt negativa till en koreansk Äterförening, frÀmst av sÀkerhetspolitiska och maktpolitiska skÀl. Hegemonen USA Àr i teorin positivt men i har praktiken inte nÄgon policy. FrÀmst önskar de öka sin egen makt i regionen, medan Kina och Ryssland önskar minska den för att bibehÄlla maktbalansen.
Eutrofiering i Ăstersjön och dess effekter pĂ„ ekosystemet
Ăstersjön Ă€r idag ett utsatt omrĂ„de med mĂ„nga miljöproblem. Det Ă€r ett av vĂ€rldens största brackvattenomrĂ„den som bildades vid den sista istiden. Saltvatten nĂ„r endast Ăstersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid Ă€r mycket lĂ„ng och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sĂ€llsynt. De mĂ„nga geografiska delarna av Ăstersjön skiljer sig Ă„t i salthalt, topografi och artdiversitet och pĂ„verkas sĂ„ledes inte alltid pĂ„ samma sĂ€tt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Ăstersjön Ă€r eutrofiering.
Risk och sÄrbarhetsanalys av fjÀrrvÀrmenÀtet i Lund
FjÀrrvÀrmenÀtet i Lunds stad började byggas 1963 och bestÄr idag av 238 km parvisa fjÀrrvÀrmerör. Den teoretiska livslÀngden för fjÀrrvÀrmerör Àr uppskattad till mellan 50-100 Är varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var pÄ fjÀrrvÀrmenÀtet man ska lÀgga ekonomiska medel för reinvestering eller underhÄll Àr skadestatistik frÄn olika ledningstyper och fabrikat. KartlÀggning av fjÀrrvÀrmenÀtets kompensatorer har genomförts och en riskmatris Àr framtagen baserad pÄ deras geografiska placering och dimension.Resultatet Àr tÀnkt att finnas som stöd inför kommande budget pÄ Kraftringen om vilka ledningsstrÀckor som Àr i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten Àr hÀmtad frÄn en forskningsrapport frÄn 1999 med avseende pÄ redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp Àr modifierad nÄgot utefter Lunds lokala skadestatistik för en bÀttre tillÀmpning.
HögskÀrmar och kalhyggesfritt skogsbruk pÄ bördig mark i Medelpad
Under senare Är har intresset för ett alternativ till kalhyggesbruk vuxit sig starkare i bÄde Sverige och andra lÀnder i Europa. I Sverige ses skÀrmskogsbruk och blÀdning i granskogar som tvÄ högst intressanta alternativ till kalhyggesbruk. De bÄda alternativen utgör dock mycket komplexa skogsskötselsystem och krÀver god kunskap och gott om tid för att lyckas. PÄ fuktiga marker dÀr det kan vara svÄrt att föryngra skog eller omrÄden med höga naturvÀrden kan de dock utgöra ett mycket bra alternativ till det konventionella kalhyggesbruket. En högskÀrm av gran anvÀnds ofta pÄ fuktiga och kÀnsliga marker dÀr markberedning kan vara svÄr eller kostsam.
Metaller och fisk i PersöfjÀrden: en undersökning av metallhalter i fisk och ytvatten
Under sommaren 2004 hade PersöfjÀrdens- och FurufjÀrdens vattensystem, tvÄ mil norr om LuleÄ, mycket lÄga pH-vÀrden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet Àr att utreda om och hur fisken i PersöfjÀrdens vattensystem pÄverkats av den förÀndrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer Àven att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förÀndrade vattenkvaliteten. Följande frÄgor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och Àr den tjÀnlig som mÀnniskoföda? ? Uppvisade fisken nÄgon biologisk pÄverkan exempelvis skador pÄ gÀlar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade PersöfjÀrdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits nÄgon överdödlighet av fisk och vad Àr i sÄdant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förÀndrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende pÄ metaller och gÀlar var abborre och braxen frÄn PersöfjÀrden.
Konceptframtagning av försvarande multirotor
Teknikens utveckling gÄr i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av nÄgon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svÄrt att stoppa en sÄdan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det hÀr arbetet gÄr ut pÄ att belysa problemet och studera tekniken.
Utvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada i lÀnder under snabb ekonomisk utveckling
Syfte.Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellanutvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet Àr uttalat explorativt i sin karaktÀr och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda lÀnderna.Bakgrund.Skador och dÀrpÄ följande dödsfall Àr ett problem för alla samhÀllen, om inte annat pÄ grund av kostnader och uteblivna intÀkter för det offentliga. LÀnders förmÄga att stÀvja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, sÄledes kan man förvÀnta sig att förbÀttrade ekonomiska förhÄllanden leder till fÀrre dödsfall och vice versa. Det har visats pÄ att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser.
Problematik kring försök att parhÄlla okastrerade hankaniner (Oryctolagus cuniculus)
Under mitten av 1990-talet började de djurförsöksetiska nÀmnderna och Àven samhÀllet generellt ifrÄgasÀtta sÀttet att hÄlla försöksdjur. Man menade bland annat att det vore bÀttre för försökskaniner av hankön att hÄllas i grupp istÀllet för individuellt i burar som de traditionellt hÄlls. Dessa diskussioner pÄgÄr Àn idag.Risken med att hÄlla okastrerade hankaniner tillsammans Àr att de Àr aggressiva mot varandra vilket kan leda till slagsmÄl med allvarliga skador som följd. Tidigare studier pÄ grupphÄllning av kaniner har frÀmst gjorts pÄ honkaniner dÄ dessa Àr mindre aggressiva mot varandra och mÄnga anser att man inte ska hÄlla okastrerade hankaniner tillsammans efter att könsmognaden intrÀffat. För att undersöka om det vore möjligt att hÄlla hankaniner tillsammans gjordes under 1995 och 1996 studier pÄ syskonpar av hankaniner pÄ AstraZeneca R&D i Mölndal.
BestÀmning av skjuvhÄllfasthet med vridprovning för pÄgjutna betongkonstruktioner
Skador och slitage pÄ brokonstruktioner av betong beror pÄ tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i sÀrklass vanligaste reparationsÄtgÀrden för dessa typer av skador Àr att göra en pÄgjutning. Metoden gÄr ut pÄ att först avlÀgsna det skadade eller dÄliga betongskiktet innan en ny betong pÄgjuts. För att bedöma hur bra ett pÄgjutningsarbete Àr behöver vidhÀftningen mellan den nya pÄgjutningen och gamla betongen faststÀllas. Den mest anvÀnda metoden för detta syfte Àr s.k.
Rom II:s inverkan pÄ lagvalet vid fartygskollisioner
I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.
Kommersialisering av allemansrÀtten: vilka miljökrav kan stÀllas pÄ utövare av allemansrÀtten?
Uppsatsen syftar dels till att analysera allemansrÀttens kommersiella utnyttjande, dels till att undersöka vilka miljökrav som stÀlls pÄ utövaren av allemansrÀtt samt vilka instrument tillsynsmyndigheten har för att skydda miljön vid ett allemansrÀttsligt utnyttjande. Undersök-ningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, rÀttsfall och doktrin. Resultatet visar att ett kommersiellt utnyttjande av allemansrÀtten Àr tillÄtet enligt svensk rÀtt men att utnyttjandet kan förbjudas om det blir alltför intensivt och ger upphov till skador och andra olÀgenheter för markÀgaren. Undersökningen visar Àven att det stÀlls lÄngtgÄende miljökrav pÄ en utövare av allemansrÀtt och att tillsynsmyndighet kan vidta ÄtgÀrder om kraven inte efterlevs. Naturen lider trots detta skada, pÄ vissa platser, p.g.a.
Injektionsfobiskalan för barn: Normdata och psykometriska egenskaper
MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.
En studie om revisorns roll i familjeföretag
En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.
?HÀlsa - men för vem? : en jÀmförande studie om elever och lÀrares uppfattningar om hÀlsodelen i Idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med denna studie Àr att jÀmföra idrottslÀrares och elevers uppfattningar om hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden anvÀnds till att behandla hÀlsodelen i Àmnet idrott och hÀlsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lÀrare anvÀnds för att tÀcka in hÀlsodelen i Àmnet Idrott och hÀlsa?Metod: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en enkÀtmetod för att fÄ en övergripande bild av jÀmförelsen. VÄr enkÀt tar upp de hÀlsodelar Àmnet Idrott och hÀlsa kan innehÄlla och Àr utarbetad utifrÄn forskningslÀget samt vÄr pilotstudie. EnkÀten delades, efter samtycke med bÄde skolorna och förÀldrarna, ut till 205 elever och nio lÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, nÀringslÀra och stresshantering Àr de mest vÀsentliga momenten inom hÀlsodelen medan lÀrarna tycker att nÀringslÀra social kompetens och hygien Àr viktigast.