Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt antibiotikaresistens är ett växande problem över hela världen och drabbar främst patienter med nedsatt immunförsvar. Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig orsak till VRI och kan leda till allvarliga konsekvenser för drabbade patienter. Smittan sprids framförallt via vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonal på sjukhus följer riktlinjerna vid MRSA i omvårdnadssituationen. Studien visar på att följsamheten är bristfällig.

There are several different kinds of bacteria that has developed resistance against the antibiotic agents used in todays medicine. Most of them has evolved from the human health care but several of them has gone over to also cause problems in the animal health care. They often occur as nosocomial infections and the greatest risk of exposure to them is during health care. Since infections with a resistant bacterium can be difficult to treat, it is desirable to prevent this spread, especially since an animal treated in a hospital often is more susceptible to infection, due to their primary condition. In Sweden the current resistance situation is good and is yearly monitored by the Swedish Veterinary Antimicrobial Resistance Monitoring (SVARM) programme.

I denna litteraturstudie sammanfattas ett flertal undersökningar av effekten av olika anthelmintika till hund och katt för behandling mot spolmaskarterna Toxocara canis, Toxocara (cati) mystax och, till viss del, Toxascaris leonina. Samtliga studier har publicerats mellan åren 1998 och 2011.T. canis drabbar hundar, T. (cati) mystax angriper katter och T. leonina har både hund och katt som huvudvärd.

För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de basala hygienrutinerna.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten.Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar.Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra..

Rätt utförd handhygien är en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vårdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbättrad handhygien över hela världen för att förhindra VRI är det svårt att uppnå full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för handhygien på sjukhus. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrån Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta.

Inom intensivvården (IVA) vårdas de mest allvarligt sjuka patienterna vilka ofta har svåra infektioner och ett nedsatt immunförsvar. Detta kan innebära en ökad risk att drabbas av meticillinresistenta stafylokock aureus (MRSA). Smittspridning av MRSA sker främst från sjukvårdspersonalens händer till patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka åtgärder sjukvårdspersonalen inom IVA kan vidta för att minimera smittspridning av MRSA. Artiklarnas resultat visade att följsamheten var låg då det gällde att följa riktlinjer för noggrann handhygien.

Hundratals miljoner människor drabbas varje år av vårdrelaterade infektioner (VRI),som tar sig uttryck i dödsfall och onödigt lidande. Det stjäl resurser från sjukvårdenvärlden över och inget land i världen har lyckats lösa problemet. Handhygien ansesvara den mest effektiva metoden för att förhindra spridning av smittsamma bakterier.I Sverige kostar VRI samhället 500 000 vårddagar per år och det beräknas bli enutgift på 3,7 miljarder kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka omsjukvårdspersonal följer riktlinjer för handhygienrutiner, samt att belysa vilkafaktorer som kan ha inverkan på följsamhet kring handhygien. Levines teori om defyra bevarandeprinciperna tillämpades som omvårdnadsteoretisk referensram.Uppsatsen grundades på en litteraturstudie bestående av tio stycken artiklar,publicerad mellan 2001 och 2008.

Bakgrund: I slutet av 1990-talet beräknades 185 miljoner människor missbruka narkotika runt om i världen. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att narkotikamissbrukare har svårt att få vård liksom att vården kring dessa patienter fungerar otillfredsställande. Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukande patienter i vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn.

Den vanligaste orsaken till att en person blir tvungen att amputera en kroppsdel är diabetes, andra vanliga orsaker är traumatiska olyckor, förfrysningar, brännskador och infektioner. Oavsett orsak så innebär det en förlust av fysisk förmåga och den egna kroppsbilden förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att förlora en extremitet. Tio internationella vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 1998-2005 analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier: Att tappa fotfästen på grund av förlusten, att få en förändrad kropp, att ha intensiva smärtor att vara begränsad och utanför samt att acceptera och kunna hantera sin situation.

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.Syfte.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.