Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet.

In today?s health care it?s most common to treat an illness with a kind of pharmaceutical preparation. But lack of resources, given information and bad communication and collaboration between the patient and the nursing staff can lead to a patient unwilling to follow the doctor?s prescription. This does not just affect the individual patient?s health but it can also result in consequences for other people and the whole society.

Background: Hand hygiene is the simplest and most fundamental means to prevent care related infections. It is of great importance that the guideline of hand hygiene is followed for the patient?s sake. Unfortunately, healthcare workers perform hand hygiene too seldom. If the patient comes down with a care related infection, the suffering will increase.

Bakgrund:Prevalensen av övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen de senasteårtionden. Primroseprojektet är ett forskningsprojekt som studerar möjligheten att förebyggabarnfetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentralen (BVC). Sjuksköterskans compliancetill den interventionsmanual som används förväntas vara viktigt för resultatet.Syfte:Att inom ramen för Primroseprojektet bedöma hur föräldrar och BVC sjuksköterskor, isamband med att barnet genomgår hälsoundersökning vid tolv månaders ålder påbarnavårdscentralen, följt Primrosemanualens instruktioner.Metod: Matdagbok och målformuleringsblad granskades utifrån om de var ifyllda enligtmanualens instruktioner. Målformuleringsbladet poängsattes också utifrån den detaljnivåmålen var formulerade.Resultat:Nästan 75 procent av de inkomna matdagböckerna var ifyllda på ett korrekt sätt.Resultatet av poängbedömningen av målformuleringsbladen visade att sjuksköterskantillsammans med föräldern inte hade formulerat detaljerade mål i den omfattning som varönskvärd.Slutsats:Instruktionerna för hur matdagböckerna skulle fyllas i var tydliga. Den låga gradenav detaljerade mål tror författarna beror på en bristande överensstämmelse mellan hurinstruktionerna till sjuksköterskan var formulerade och de kriterier som skulle vara uppfylldaför att få poäng. .

Bakgrund och syfte: Intresset för enteral administrering av probiotika i förebyggandet av infektioner och diarré har på senare tid ökat. Nosokomiala infektioner och diarré är ett stort problem hos intensivvårdpatienter.  Syftet med denna studie var att undersöka hur enteral probiotika påverkar sjukdomsförloppet hos intensivvårdspatienter, med avseende på mortalitet, infektioner totalt, ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och diarré.Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i Pubmed och Cinahl genomfördes med följande Meshtermer; probiotics, lactobacillus, critical illness och intensive care unit. Därefter genomfördes en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier, utförda på vuxna intensivvårdspatienter, där man jämfört patienter som erhållit probiotika med patienter som fått placebo eller annan behandling.Resultat: Totalt 15 studier med sammanlagt 1293 patienter inkluderades. Ingen signifikans med avseenden på mortalitet, infektioner totalt, VAP och diarré kunde utläsas i metaanalysen.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ?vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS? på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna.

The aim of this paper is to explain and compare non-compliance of two EU-directives, ?the quality of bathing water? and ?the working time directive?. This study answers the questions: Why didn?t Sweden implement the directive on bathing water quality and the working time directive correctly? Are the reasons for non-compliance the same or different in the two cases? The paper is designed as a case study and with an explanatory attempt we explain why the two directives weren?t implemented correctly in Sweden. The theoretical approach is based on both general- and EU-specific implementation theories.

Bakgrund: Ett av de effektivaste sätten att förhindra vidare utveckling av vårdrelaterade infektioner anses vara utbildning av vårdpersonal i basal vårdhygien samt att undersöka hur följsamheten till denna kunskap efterlevs. Syfte: Var med denna studie att undersöka skillnaderna i tillämpningen av följsamheten till basal vårdhygien mellan legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor som ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metod: En strukturerad observationsstudie utförd på ett universitetssjukhus där utbildade undersköterskor och legitimerade sjuksköterskor valdes att observeras. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka om och hur personalen äger kunskaper för de riktlinjer observationerna grundar sig på. Resultat: Handdesinfektion utfördes sämre före patientkontakt än efter för båda yrkeskategorierna. Följsamheten till användning av handskar var hög då bägge yrkesgrupperna använde dessa i nästintill alla arbetsmoment där indikation förelåg.

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades.

En svårt sjuk patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och längre vårdtider. När en väl utarbetad riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nå upp till sitt kalorimål med minskad malnutrition och förkortade vårdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig riktlinje om nutrition på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige med hjälp av journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad.

MRSA infektioner på uppåtstigande trend i Sverige och klassas som en allmänfarlig sjukdom. Syftet med litteraturstudien är att belysa de åtgärder som kan vara av betydelse beträffande adekvat handhygien för att minska spridning av MRSA infektioner. Arbetet är utfört som en litteraturstudie efter Goodmans sju steg i Willman et al (2006). Tio artiklar kvalitetsgranskades enligt en modifierad mall av Carlsson, S. & Eiman, M (2003).

Idag besväras ungefär 8 procent av Sveriges befolkning utav någon form av obstruktiv lungsjukdom som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Genom en effektiv medicinering kan symtomen från sjukdomen minimeras och patienten få en nästintill symptomfri tillvaro. Tidigare studier visar dock att följsamhet, compliance, till behandling med inflammationsdämpande mediciner för dessa patienter inte är god. Syftet med denna studie har därför varit att i detalj kartlägga hur följsamheten är för patienter i åldersgruppen 40-49 år som köpt läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar i Jämtland. Kartläggningen har gjorts genom sammanställning av patientprofiler utifrån registrerade läkemedelsuttag, definierade dygnsdoser, beräknad följsamhet och fördelning av läkemedelsuttag.