Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna Ă€r nöjda med hur denna kommunikation tillĂ€mpas. Även synen pĂ„ Ă€rlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan Ă€rlighet och god intern kommunikation. Det jag ocksĂ„ vill fĂ„ ut av undersökningen Ă€r om teoretikerna och informanterna, med fokusering pĂ„ arbetstagarna, upplever en gemensam syn pĂ„ vad god intern kommunikation innefattar och om synen pĂ„ Ă€rlighet överensstĂ€mmer med varandra. Kort kommer jag ocksĂ„ jĂ€mföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.FrĂ„gestĂ€llningarna:? Vad Ă€r god intern kommunikation, vad Ă€r Ă€rlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete pĂ„ god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i sĂ„ fall hur Ă€r Ă€rlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete frĂ„n Göteborg, Norra Hisingen.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstÄr i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och Àr den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det Àr mÄnga olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, Àr det av yttersta vikt att skapa en tillÄtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. SÀttet att kommunicera pÄ skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende pÄ genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att teamets kommunikation Àr god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bÀttre.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger pÄ att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda pÄ hur interkulturella erfarenheter pÄverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom omrÄdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgrÀnser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap Àr dÀrmed nödvÀndigt. Interaktionen skiljer sig frÄn kultur till kultur, dÀrför bör man kÀnna till de skillnader som rÄder.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever i nionde klass har för syn pÄ bildÀmnet, vad detta kan bero pÄ och koppla detta till deras studiemotivation och bildÀmnets betydelse i dagens samhÀlle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute pÄ tvÄ skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del Àr lÀrarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildÀmnet Àr viktigt i dagens visuella samhÀlle. Att bildÀmnet av mÄnga i samhÀllet anses ha lÀgre status Àn de andra Àmnena kan vara en orsak bakom Àmnets bristfÀlliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade lÄngfilmer framstÀlls visuellt, vilka attribut som Dinsey anvÀnder sig av för att visa att nÄgon Àr ond. Observationerna utförs pÄ 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis fÀrgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns Äterkommande visuella utmÀrkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klÀdval och fÀrger som skaparna av Disney anvÀnder sig av för att portrÀttera en ond karaktÀr och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram sÀrskilda fysiska attribut som onda Àr att mÀnniskor som i realitet ser ut sÄ kan sÀrbehandlas negativt..

Syftet Àr att undersöka hur personer med autism med hjÀlp av bilder kan fÄ förmÄgan att förstÄ samspelet i kommunikation. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur tolkar och översÀtter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur pÄverkar bilden förstÄelsen/översÀttningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.

Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) stÄr det att ingen ska utsÀttas för krÀnkande behandling. Uppsatsen belyser ÄtgÀrder som finns mot mobbning, vilket ingÄr under begreppet krÀnkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga ÄtgÀrder mot mobbning och en gemensam nÀmnare hos dem, som belyses i uppsatsen, Àr att kommunikation Àr viktigt för att kunna bekÀmpa mobbning.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med ÄtgÀrder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda pÄ detta gjordes en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade sex verksamma lÀrare. Vi har Àven bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vÄr undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn Àr viktiga ÄtgÀrder i arbetet mot mobbning.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lÀrare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks Àven elevers instÀllning till observerad kommunikation. För att uppnÄ syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrÄn deliberativ kommunikationsteori och element som Àr betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet Äterfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktÀristika som utmÀrker det deliberativa samtalet.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjÀnstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen Àr bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer dÀr resultatet grundar sig pÄ information frÄn personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter frÄn personalen om hemtjÀnstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man gÄr tillvÀga för att fÄ en fungerande kommunikation.

How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄnga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstÄ dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har Àven varit att ta del av förskollÀrares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att fÄ ytterligare förstÄelse. Preciserade frÄgestÀllningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur gÄr barnen tillvÀga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollÀrarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservation och intervju med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i Äldern tre till fem Är samt tvÄ förskollÀrare.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal Àr för nÄgot. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lÀrare kan förbereda, genomföra och utvÀrdera ett utvecklingssamtal.