Umeå universitetsbibliotek är en plats där studenter inte bara kan få tillgång till information och material de behöver, utan det är även en plats där det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört användarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-användarnas åsikter och det är därför av intresse att undersöka varför somliga studenter väljer att inte studera på biblioteket. Syftet med denne utvärdering var att få en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kännedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad är det som gör att studenter inte väljer att studera i universitetsbiblioteket? Är något fel i den nuvarande studiemiljön? Känner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frågorna genomfördes en enkätundersökning bland studenter på campus, enkäten var anpassad så att både användare och icke-användare skulle kunna besvara den och enkäten hade en fråga för att kunna se vilka som var icke-användare.

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Syftet med studien är att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker på två svenska skolor i Thailand och på Sofia Distans. Vilket går att utläsa från frågeställningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning på plats på de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap på plats på de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehållet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frågorna. Intervjuerna utfördes med två rektorer och två pedagoger på tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som är godkända av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrån läroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna måste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Detta är en korpusundersökning av nederländskans speciella tidsadverbial som består av nominalfraser i genitiv samt deras översättningar till svenska. Det visade sig att den vanligaste översättningslösningen var en prepositionsfras med "på" som huvudord. Tidsadverbialens placering i satsen på respektive språk har också undersökts och resultaten visar på att majoriteten av tidsadverbial behålls på samma plats i satsen på svenska som på nederländska..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

För att skapa kraftfullare presentationer måste nya metoder implementeras för att visualisera projekt. Ett aktivitetshus för ungdomar visualiseras i detta projekt genom att 3D-modellen av huset placeras i ett filmklipp från den plats där huset skall stå. Stegen som togs för att realisera detta var förarbete i form av inskaffande av ritningar, filmande, matchmoving, 3D-modellering, rendering, compositing och ljuddesign. Resultatet blev ett filmklipp som ur ett första persons perspektiv både visar exteriören och interiören..

?Livsfrågor är något man måste äga in i märgen?- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer.

Internetifieringen i vårt samhälle går rasande fort och vi blir mer och mer uppkopplade.Detta projekt handlar om att upplysa betraktaren om mötet med internet och skapa enpersonlig relation till det fenomen som internet är. Genom ett synliggörande med aktiv interaktionligger projektet i gränslandet mellan kritisk design, interaction design och industridesign med fokuspå 'Design För Alla' frågor för alla.?Design För Alla? är en innovationsmetod som innebär att frågeställningar ställs på sin spets ochatt man utgår från och testar sina idéer tillsammans med dem som ställer högst krav och harstörst behov. ?Design För Alla? gör att man kan ifrågasätta gammal praxis och existeradereferensramar för standardlösningar och istället angripa en frågeställning utifrån nyaassociationsbanor och inspirationsingångar som gör researchen mer tillåtande och spännande.Ett av projektets viktigaste moment var en workshop med en grupp kognitivt nedsatta ungdomarfrån Höghammarskolan.

I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan.En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer.