Begreppet KASAM- Känsla av sammanhang, utvecklades av Antonovsky. En hög KASAM ger en bättre förutsättning att möta livets utmaningar och se dem ur ett meningsfullt, begripligt och hanterbart perspektiv. Empowerment är inom omvårdnad ett förhållningssätt som syftar till att stärka individens förutsättning att påverka den egna situationen. För sjuksköterskan sker detta ofta genom information och undervisning. Uppsatsens syfte är att klargöra hur patientens situation påverkas utifrån KASAM´s tre beståndsdelar, samt hur sjuksköterskan genom empowerment kan stärka dessa komponenter.Metoden utgörs av en litteraturstudie där 15 artiklar granskats utifrån denna studies syfte och frågeställning, med en deduktiv ansats.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

 En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett återhämtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansåg bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsättningarna för ökat välbefinnande och återgång till studierna därefter.Syftet ringades in genom följande frågeställningar:? Varför minskade studenternas psykiska välbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad främjade respektive hindrade studenternas återhämtning?Det empiriska materialet inhämtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen återupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohälsa. Uppsatsen utgick från fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrån tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och Återhämtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att ställa orimliga krav på sig själva och när de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

The purpose of this paper is to analyze the reasons a religious minority leader has to convert to a larger religious group and how the leader chooses to communicate this event in certain daily press. In March 2014 the leader and founder of the Christian and charismatic movement ?Livets Ord? (Words of Life), Ulf Ekman, announced his decision converting to the Roman Catholic Church after a 10 year long process of thinking. The communications of Ekman?s linguistic language in the articles are discussed through two discourse analyzing perspective, Laclau & Mouffe?s and Fairclough?s.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

?Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.? ? Louis L?AmourKunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt.Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats:? Vem är detta ?fenomen?, hur ser hennes andliga liv ut?? Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro?? Hur kan man se på idolen/förebilden Carola?? Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång?En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna.