Patienter i livets slutskede behöver få en trygg sista tid och vårdas på bästa sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar så meningsfull som möjligt. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer där döden nalkas. Målet för den palliativa vården baseras på fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Förutsättningen för en god palliativ vård är en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och närstående.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård.Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ?Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård? och ?Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede?. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.

Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige och den diagnos som kräver flest vårddagar i hemmet. Antalet särskilda boende- och sjukhusplatser har minskat på grund av besparingsskäl, vilket har lett till att behov av vård i hemmet har ökat.  År 2000 vårdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen är inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd från sjukvården. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

Eutanasifrågan är ständigt aktuell i vårddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, där etiska begrepp och principer ställts i förhållande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, såsom att en läkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig läkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets två teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ?three track mind? där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

SammanfattningSyftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv.

Bakgrund: Att vårdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 åren har behovet av avancerade vårdinsatser i hemmet alltjämt ökat och möjligheterna att vårda patienter med komplicerade sjukdomstillstånd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven på de såväl medicinska som de specifikt omvårdnadsmässiga åtgärderna har växt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.