Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna?Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Att göra en meritvärdering är svårt, särskilt när det gäller faktorn personlig lämplighet ? en bedömningsgrund som är relativt svårmätt och som både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hänsyn till arbetssökandes personliga lämplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frågan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet i större utsträckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män i arbetsledande befattningar ämnas analyseras. Uppsatsen anlägger ett analytiskt perspektiv, med grund i rättsdogmatisk metod men med användning av teori om ledarskap och kön.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Syfte: Vårt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för män i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter använder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer.Frågeställningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer?- Hur beskrivs och hur påverkar de aktuella behandlingsmetoderna männen utifrån behandlarnas perspektiv?- Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svårigheter med behandlingen?Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjälp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlärningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/maktrelationer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjälp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi är bäst lämpad för vår studie då den hjälper oss att fånga upp informanternas, det vill säga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vår studie. Resultat: Samtliga informanter utgår från den ekologiska förklaringsmodellen, det vill säga att de ser orsaker till våldet utifrån olika nivåer alltifrån strukturer på samhälls- och genusnivå till förklaringar som har med faktorer under uppväxten att göra.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats där hon trots sin osynlighet varit konstant närvarande. Att inte kvinnan fått större uppmärksamhet har att göra med de normer och värderingar som funnits i samhället rörande genus. Det är först nu de senaste femtio åren som vi kan tala om någon större förändring, där kvinnan ses som en människa, likvärdig med mannen. Som framtida lärare anser vi det viktigt att även lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen då det kan vara lätt att falla in det patriarkala samhället som ständigt skildras i undervisningen. Med den här uppsatsen har vi fått möjligheten att fördjupa vår kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan växt fram och hur hennes väg mot självständighet såg ut, vilka normer och värderingar som hon kom att kämpa mot.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.