Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Studien syftade till att undersöka hur kvinnor som levt i en vÄldsam relation beskriver att mannen pratade om vÄldet samt hur kvinnorna sÄg pÄ det sÀtt som mannen pratade om vÄldet. 32 intervjuer med kvinnor analyserade med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att kvinnorna beskrev att mannen förnekat, förminskat samt skuldbelagt kvinnan för vÄldet och i nÄgra fall hÀvdat sin rÀtt att utöva vÄld. Resultatet visade Àven att kvinnorna önskade att han hade pratat Àrligare och öppnare om vÄldet, att kvinnorna försökt förstÄ mannens vÄld samt att kvinnorna blev pÄverkade av hur mannen pratat om vÄldet. Resultaten stÀmde i hög grad överens med tidigare forskning vilket diskuteras i diskussionen..

MÄnga kvinnor i Sverige kÀnner sig otrygga och rÀdda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De Àr rÀdda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna Àr i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport frÄn 2004 anmÀldes, Är 2003, 22 400 fall av kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nÀra relationer.

Den hÀr uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framstÀllningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet Àr att undersöka ifall framstÀllningen av kvinnor förÀndras i förhÄllande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr ett kodschema anvÀnts. Det har ocksÄ gjorts en kvalitativ innehÄllsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av tvÄ nummer under respektive period. Teorier om veckopressens pÄverkan pÄ lÀsaren har anvÀnts.

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera om vi genom sex- och samlevnadsundervisning i Är 8 och 9 kan utveckla elevernas Äsikter om samt attityder till mediapÄverkan, skönhet och relationer. Vi avsÄg Àven att se om det förelÄg skillnader i Äsikter och attityder mellan pojkar och flickor. För att studera detta anvÀnde vi oss av enkÀter och gruppintervjuer. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i LuleÄ Kommun och undersökningsgruppen bestod av tvÄ klasser, en Är 8 och en Är 9. Resultatet visade att flickorna i Är 9 uppnÄtt en högre mognadsgrad Àn flickorna i Är 8 i och med att de hade lÀttare att samtala om relationer.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades utifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att livet tar en annan riktning och att identiteten förÀndras, att kroppen och miljön blir till hinder och begrÀnsar det dagliga livet, att bemötas med respekt och vikten av sociala relationer och att lÀra sig leva med sin sjukdom. Resultatet visade att kvinnor som lever med kronisk sjukdom upplevde diagnostillfÀllet som chockerande men samtidigt som en lÀttnad. Sjukdomen medförde att identiteten och kroppen förÀndrades vilket upplevdes som svÄrt.

Att leva med en stomi innebÀr att bli tvungen att lÀra sig hantera sin kropp pÄ ett nytt sÀtt. För kvinnor förÀndras kroppen och kan inte lÀngre tas för given. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med stomi. En systematisk litteratursökning utfördes och resulterade i 12 artiklar frÄn Ären 1990-2011. Data analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier; att kÀnna sig smutsig och vilja dölja stomin, att vara rÀdd för lÀckage och behöva planera sin vardag, att försöka acceptera stomin och att relationer blev pÄverkade.

BakgrundSedan 1970-talet har studier visat att mĂ€n och kvinnor utövar vĂ„ld i nĂ€ra relationer till liknande grad. Även senare Ă„r har studier genomförts som visar att bĂ„de mĂ€n och kvinnor kan utöva och vara utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.MĂ€n som blivit utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer söker hjĂ€lp bĂ„de hos informella resurser som familj och vĂ€nner, samt hos formella resurser som hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal och hjĂ€lporganisationer. MĂ€nnen upplever att de har blivit hjĂ€lpta till olika grad. Majoriteten av de mĂ€n som sökt hjĂ€lp frĂ„n olika hjĂ€lporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjĂ€lpsamma, och mĂ„nga gĂ„nger har mĂ€nnen upplevt att de blivit dĂ„ligt bemötta.SyfteSyftet var att beskriva hur amerikansk hjĂ€lppersonal arbetar med heterosexuella mĂ€n utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer samt deras tankar och upplevelser runt vĂ„ldet.MetodSju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer. För att besvara vÄrt syfte samt frÄgestÀllningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anstÀllda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning sÀger om problematiken. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts Àr att vÄld mot mÀn i nÀra relationer Àr relativt ovanligt men förekommande och inte lÀtt att definiera. Slutsatser som vi har dragit Àr att problematiken prÀglas av samhÀllets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

Fokus för denna uppsats Àr att jÀmföra hur förövarna som anvÀnt vÄld mot kvinnor beskrivs i KriminalvÄrdens tvÄ olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av vÄld i nÀra relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jÀmförts. I uppsatsen anvÀnds innehÄllsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till KriminalvÄrdens ovan nÀmnda behandlingsprogram. JÀmförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av vÄld i nÀra relationer beskrivs i de bÄda behandlingsprogrammen. En slutsats Àr att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad Àn förövare av vÄld i nÀra relationer definieras utifrÄn antaganden om att beteendet Àr en del av identiteten.

Forskning har visat att vÄld Àr ett samhÀllsproblem och anses vara en av de frÀmsta bakomliggande orsakerna till den ohÀlsa som finns bland kvinnor i vÀrlden. Kvinnor tillhör en grupp i samhÀllet som löper stor risk att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. För att begrÀnsa vÄr studie har vi valt att inrikta osspÄ vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utlÀndsk bakgrund Àr en ytterst sÄrbar och utsatt grupp. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur personal pÄ skyddade boenden konstruerar vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanösterns hjÀlpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

Potatisen Àr en relativt odifferentierad produkt pÄ den svenska marknaden. Det finns ett fÄtal företag som jobbar med att differentiera sina potatisprodukter men det baserar sig pÄ att premiera sitt lÀge. För dem som inte kan dra nytta av sitt lÀge kan differentiering genom att skapa relationer vara ett alternativ. Syftet med denna studie Àr att dÀrför att undersöka och illustrera vad för typer av relationer som finns mellan potatisodlare och ÄterförsÀljare, hur dessa relationer skapas samt förstÄ varför potatisodlare och ÄterförsÀljare skapar relationer. En undersökning har genomförts för att identifiera vilka egenskaper och aktiviteter som ligger bakom de typer av relationer som finns och hur de skapas. Det som studerats nÀrmare Àr relationsmarknadsföring, att anvÀnda kunden som med producent, pÄverkan av förtroende och engagemang i relationer m.m. För att studera vad för typer av relationer som existerar idag, hur de skapas och varför de skapas har djupintervjuer genomförts med producenter inom potatisbranschen. Intervjuerna grundar sig pÄ de tidigare studier om relationer som genomförts.

VÄld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella lÀggningen eller könet pÄindividerna. I och med det heteronormativa synsÀttet som styr samhÀllet uppmÀrksammas intevÄldsutsatta individer i samkönade relationer tillrÀckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den hÀr fördjupandelitteraturstudien var att sammanstÀlla forskning gÀllande vÄldsutsatta i samkönader relationer,med fokus pÄ samhÀllets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsÄtgÀrder.Resultatet presenterades i en tabell som lÄg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades Àven i löpande text under tre kategorier, vÄldsutsatt isamkönade relationer, vÄldet och samhÀllet, och forskning kring vÄldet. VÄld i nÀra relationerförekommer i lika stor utstrÀckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr bÄde enkÀter och observationer har anvÀnts pÄ fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssÀtt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lÀrande. NÄgra begrepp som personalen beskrev som vÀrdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgÄ ifrÄn varje individ. En slutsats Àr att relationer Àr en stÀndigt pÄgÄende process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan pÄ relationers utveckling..

Att det finns mÀn som slÄr och krÀnker sina kvinnor som de lever ihop med Àr ett faktum. Denna handling kÀnns frÀmmande för de allra flesta i vÄrt samhÀlle. Men det finns mÀn som inte vet hur de skall hantera sin ilska och frustration som de bÀr pÄ. I situationer dÀr de flesta av oss hade knutit handen i fickan och gÄtt dÀrifrÄn sÄ vÀljer istÀllet dessa mÀn att ta till vÄld. Men det finns hjÀlp att fÄ för dessa mÀn.