Titel: Kundanpassningar på den svenska marknaden ? En koppling mellan kundanpassningar och lojalitet.Slutseminarium:  2011-05-31Ämne:  Företagsekonomi (61-90 hp), marknadsföring, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Johanna Borg och Nina RappHandledare:  Urban LjungquistNyckelord:  Relationer, relationsmarknadsföring, 1-till-1 marknadsföring, masskundanpassning,kundlojalitet, mikromarknadsföringProblemformulering:  Hur påverkar kundanpassningar svenska konsumenters lojalitet gentemot företag?Syfte:  Syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen om sambandet mellan kundanpassning och lojalitet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning inom ämnet kundanpassning, så som relationer, lojalitet, interaktioner med kunden och teknikens påverkan.Metod:  En kvalitativ ansats har anammats, där en extensiv enkät skickats ut till svenska konsumenter i olika åldrar, kön och inkomststatus.Empiri: I det empiriska underlaget presenters de svar respondenterna angivit.Analys:  Utifrån det empiriska underlaget har en djupare analys genomförts för att belysa skillnaderna i respondenternas svar jämfört med vad teorin presenterar.Slutsats och diskussion: Studien har påvisat att det inte finns konkreta några bevis för att kundanpassningar leder till lojalitet, istället har det gått att framläsa att kundanpassningar hjälper till att bygga relationer, vilket i sig är grunden till lojalitet..

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Fritiden ska fungera som en glädjekälla och vara både avkopplande och stimulerande. En tillfredsställande fritid påverkar hur vi mår. Den här uppsatsen behandlar vad kvinnor gör på sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begränsande faktorer för kvinnors fritid, begränsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frågeställningar handlade om vilka områden och sammanhang kvinnor främst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, från år 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd.

Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare.

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort.Genom våra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden.

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett område som har fått ökad plats på massmedias agenda på senare tid är hälsa och livsstil och dagligen exponeras vi människor av budskap över hur vi kan förbättra vår hälsa och ändra våra levnadsvanor.Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 år blir påverkade av massmedias hälsorapportering och de hälsobudskap de möter. Vi syftade även till att undersöka hur denna eventuella påverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i påverkan mellan olika åldrar.Metod: För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i åldern 17-65 för att ta reda på deras upplevelser och tankar kring problemområdet.Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vår utvalda grupp kvinnor blir påverkade av massmedias hälsorapportering. Resultatet visade även att åldern har betydelse när det gäller hur och i vilken grad respondenterna blir påverkade av hälsobudskapen.