Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förÀndrad i samband med sjukdomen och den pÄverkar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. MÄnga kvinnor upplever att personer i deras nÀrhet inte tar deras sjukdom pÄ allvar dÄ de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kÀmpar varje dag mot osynliga symtom som begrÀnsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med kvalitativ ansats.

I denna studie undersöks kunskapsnivÄ i nÀringslÀra hos kvinnor som trÀnar grupptrÀningspass pÄ tre trÀningsanlÀggningar i Kalmar genom ett kunskapstest med 21 sanna och falska pÄstÄende inom omrÄdet nÀringslÀra. Eventuella samband undersöktes mellan Älder, trÀningsfrekvens, egna skattade kunskaper i nÀringslÀra och resultat pÄ kunskapstest i nÀringslÀra hos deltagarna. Datainsamling skedde ute pÄ trÀningsanlÀggningarna vid ett tillfÀlle pÄ varje anlÀggning med ett frÄgeformulÀr som delades ut till de kvinnor som trÀnade grupptrÀningspass och frivilligt ville delta. Undersökningen involverar totalt 97 kvinnor frÄn de tre anlÀggningarna som valdes för undersökningen. Resultatet visade ingen statistisk signifikans mellan de olika faktorerna som undersöktes.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skillnader avseende somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam mellan kvinnor med diagnostiserad vulvavestibulit och en kontrollgrupp. Dessutom undersöktes sambandet mellan dessa faktorer i vestibulitgruppen. I undersökningen deltog 18 kvinnor med vulvavestibulit och 18 friska kvinnor i samma Älder. Samtliga kvinnor besvarade tre sjÀlvskattningsformulÀr; Pennebakers Inventory of Limbid Languidness, Toronto Alexithymia Scale-20 och Internalized Shame Scale.Kvinnorna med vulvavestibulit visade sig ha signifikant större svÄrigheter att identifiera mellan kroppsliga sensationer och kÀnslor Àn kontrollgruppen. De visade sig Àven ha en signifikant högre grad av internaliserad skam Àn kontrollgruppen.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Bakgrund: Missfall Àr en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen Àr individuell och kan innebÀra ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige Àr det vanligt att kvinnor som fÄtt missfall blir inlagda pÄ en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd frÄn sjuksköterskan vid missfall.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag fÄr cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd frÄn vÄrdpersonalen dÄ de fÄtt diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vÄrdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en kÀnsla av kontroll. Det kÀnslomÀssiga stödet kunde lÀtta den stress som en del kvinnor kÀnde i samband med sjukdomen. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Detta arbete handlar om vÄld i nÀra relationer och avgrÀnsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i frÄga. Mitt syfte med denna rapport Àr att, dels förhöja mina kunskapsnivÄer inom problemomrÄdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbÀttra mina initiala ÄtgÀrder i mitt framtida polisiÀra arbete. Visserligen döms gÀrningsmÀnnen idag enligt drygare dom vid brott i nÀra relationer Àn tidigare. Men de största problemen Àr dock fortfarande att mÄlsÀgande inte vÄgar anmÀla att de har blivit utsatta för sÄdana brott samt att de drar tillbaka anmÀlningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekÀmpning inom detta omrÄde men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskÀlla för en del av den siffra över hur mÄnga sÄdana ouppklarade brott som Ärligen begÄs.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsÀttningar pÄ företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor vÀljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns nÄgot som hindrar kvinnor frÄn att bli chefer, samt tar reda pÄ hur kvinnorna pÄ Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats Àr att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemÀrkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa Àn sin mamma, de Àr lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriÀr Àr familjen, eftersom de kan bli uppsagda pÄ grund av förÀldraledighet, samt rekryterarna som anstÀller mÀn av gammal vana..

VÄld mot kvinnor Àr ett utbrett samhÀllsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina mÀn och söker hjÀlp, finns ett relativt vÀl utvecklat skyddsnÀt i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport frÄn Brottsoffermyndigheten redovisas för första gÄngen ocksÄ mÀnnens utsatthet för vÄld i nÀra relationer. Rapporten visar att lika mÄnga mÀn som kvinnor uppger att de nÄgon gÄng blivit utsatta för vÄld av sin partner, dock sker vÄldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmÄl för jÀmstÀlldhetspolitiken Àr att försöka fÄ mÀns vÄld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nÀmns kvinnors vÄld mot mÀn.Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fÄttbegrÀnsad uppmÀrksamhet.

Syftet med denna studie var att beskriva amningstidens lÀngd (enbart och totalt) samt undersöka om det fanns ett samband mellan amningstidens lÀngd och olika bakgrundsvariabler sÄsom Älder, civilstÄnd, utbildning, paritet och stöd. Ur ett redan insamlat material frÄn 2000-2001 valdes frÄgor som berörde ovan nÀmnda bakgrundsvariabler ut. Antalet kvinnor som ingick i studien var 250. Studien gjordes som en retrospektiv, korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Vid sammanrÀkning av resultatet av tiden för enbart amning, fann vi att barnen ammats i medeltal 16 veckor.

I denna studie undersöktes om kÀnsligheten för stress varierar mellan olika Ängestsyndrom. Respondenterna utgjordes av 36 mÀn och 47 kvinnor, samtliga medlemmar i Svenska ÄngestsyndromsÀllskapet, som fick besvara 15 bakgrundsfrÄgor samt PANAS, SE-formulÀret och Locus of Control. NÄgra skillnader i stresskÀnslighet kunde inte pÄvisas. Dock uppvisade kvinnor högre grad av extern Locus of Control Àn mÀn, medan mÀn hade fler sömnproblem Àn kvinnor. Bortfallet i undersökningen Àr betydande eftersom del av respondentgruppen föll bort.

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje Ă„r dör ungefĂ€r 150 kvinnor i Sverige pĂ„ grund av cervixcancer. ÄndĂ„ har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta Ă€r det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivĂ„ om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gĂ„ pĂ„ regelbundna cellprovtagningar pĂ„verkade deltagandet i dessa undersökningar.Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad pĂ„ 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.Resultat: Studien tar upp kunskapslĂ€get hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivĂ„n av cervixcancer.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.