I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hÄlls vid fyra olika Ärtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid Är 1912, dÀrefter följer Ären 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfÀllet Är 2008. Vid de dagar tÀvlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de tvÄ första dagarna, de tvÄ dagarna i mitten och de tvÄ avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan inte göras, dÀremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 Är. Resultatet frÄn denna uppsats kan anvÀndas för att förstÄ var de normer och attityder vi har idag grundar sig.

Syftet med denna uppsats var att studera hur tevereklam till kvinnor och till mÀn kan beskrivas. Vi ville uppnÄ syftet genom att undersöka hur ett företag arbetar med att utforma tevereklam till kvinnor och mÀn: vilka mÄl samt fördelar och nackdelar de har med tevereklam, hur tevereklam utformas, hur traditionella könsroller eventuellt pÄverkar utformningen samt om lagar och egenÄtgÀrder har nÄgon pÄverkan pÄ innehÄllet i tevereklam. För att uppnÄ detta syfte gjorde vi en fallstudie pÄ RoxxEmotion Film & Television, ett mindre företag som Àr en del av Roxx Communication Group AB. Vi utförde en telefonintervju med en av de tvÄ personer som ansvarar för tevereklamfilm pÄ företaget. Slutsatser frÄn denna fallstudie visar att det Àr vanligt att rikta tevereklam till ett visst kön men att tillvÀgagÄngssÀtt vid utformning av tevereklam samt mÄl, fördelar och nackdelar med tevereklam Àr lika för reklam till bÄde kvinnor och mÀn.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat pĂ„ relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet stĂ„r för. Dessa teorier har sĂ€llan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fĂ„tal ord. För anvĂ€ndning inom översĂ€ttning eller maskinöversĂ€ttning kan ett ords betydelse istĂ€llet definieras utifrĂ„n dess relation till andra sprĂ„k. ÖversĂ€ttning av text lĂ€mnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översĂ€ttning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta ensprĂ„kiga semantiska relationer utifrĂ„n tvĂ„sprĂ„kiga översĂ€ttningsdata Ă€r semantisk spegling.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus pÄ hur det patriarkala sprÄket inom kristen tradition pÄverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer anvÀnder och tolkar detta patriarkala sprÄk för att göra det inkluderande Àven för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benÀmna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, sÄsom Gud Fader och Moder. Genom att tillÀmpa litteraturstudium som metod framgÄr att kvinnor frÄn början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsÄr och nÀrmast efter hans död. DÀrefter tar mÀn allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. AngÄende resultatet av vad jag kom fram till kan sÀgas att trots att det kristna sprÄket utesluter kvinnor i teorin, Àr det de kristna mÀnnen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio Är tillbaka i tiden har en vÄg av feministteologer kÀmpat för att kvinnor ska kÀnna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera sprÄk, omvÀrdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud Àven med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in pÄ arbetsmarknaden och fÄtt ett arbete utifrÄn sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsÀtt och utifrÄn sin egen förmÄga har kommit in pÄ arbetsmarknaden. Hinder och framgÄng som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska vÀrlden.  .

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vÄrd enligt SoL eller LVU upplever att det gÄtt att lÀmna vÄrd för att klara ett sjÀlvstÀndigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit pÄ deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberÀttelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och dÀr vÄrd upphört och dÀr de inte flyttat hem till de biologiska förÀldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar pÄ att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berÀttelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jÀmnÄriga. .

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how social services utilizing Chapter 5. Section 11 of the Swedish social service act when it comes to identify the needs of women experiencing domestic violence. Furthermore the study aims to investigate how the social services look at the need of women experiencing domestic violence seeking protective shelter together with their pets. The study's purpose and research question was answered with a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Eight social workers from seven municipalities where participating in the interviews.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förstÄelsen för hur mellanmÀnskliga relationer inverkat och inverkar pÄ den psykiska hÀlsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Samtliga informanter ingÄr i ett aktuellt treÄrigt projekt, vars syfte Àr att öka individens vÀlbefinnande och som nÀr denna studie inleddes pÄgÄtt under cirka ett halvÄr. Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer som har karaktÀren av narrativa livsberÀttelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmÀnniskor i det dagliga livet Àr en mycket viktig faktor för informanterna gÀllande att deras ÄterhÀmtning ska uppnÄ goda resultat. Resultatet visar ocksÄ att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohÀlsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Med frÄganVar finns trÀjuntan som ingÄng och övergripande ramfrÄga behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningarna Hur ser relationer till tradition ut hos mÀnniskor som trÀffas i grupp för att slöjda i materialen trÀ och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trÀ och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda pÄ om materialet trÀ har samma funktion som det textila materialet i att förena mÀnniskor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har dÀrutöver behandlat frÄgor kring varför mÀnniskor vÀljer att trÀffas pÄ ett sÄdant sÀtt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och trÀjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har anvÀnts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i Äldern 40 till 74 Är regelbundet till mammografi som hÀlsokontroll. Undersökningen Àr frivillig och syftet Àr att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett vÀlgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hÀlsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver bÄde för- och nackdelar med mammografi som hÀlsokontroll Àr dÀrför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehÄllet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hÀlsokontroll.

Prevention Àr en viktig men otillrÀckligt utvecklad del av sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete vad gÀller kvinnor i riskzonen för att utveckla osteoporos. Syftet med denna litteraturstudie Àr dÀrför att belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i det preventiva arbetet gÀllande osteoporos hos kvinnor i postmenopaus. Metoden Àr en litteraturstudie, som genomfördes med inspiration av Goodmans modell. Till studien anvÀndes 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt protokoll ur Willman och Stoltz (2002). Resultatet indelades i fem teman; Kostens betydelse, Solljus som kÀlla till vitamin D, Fysisk aktivitet, Rökningens inverkan pÄ benmassan samt sjuksköterskans preventiva patientundervisning.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den bestÄr dels av en analys av tidningsartiklar dÀr kvinnor förekommer, dels av intervjuer med Ätta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger pÄ vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gÀllande kvinnorna i artiklarna, pÄ huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt pÄ huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhÀllsgrupp, etnicitet, Älder, moderskap och Àktenskap/samboende gÀllande dem sjÀlva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhÀllsgrupp, Àktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse Àn Älder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna..