Titel: Faktorer för lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster - En jÀmförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivÄ: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter frÄn olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent frÄn HyresgÀstföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har dÀrefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och lÄngsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnÄ kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter Àn skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgÀster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervÀrderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnÄ lÄngsiktiga relationer.

HjÀrtinfarkt Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige. Mellan Ären 1987-2004 har cirka 56 000 mÀnniskor insjuknat i hjÀrtinfarkt. I mÄnga studier har mÀn varit i fokus. Det betyder att resultaten inte representerar kvinnor. Kvinnor kan ha andra symtom Àn mÀn och pÄ grund av det blir kvinnor ofta fel diagnostiserade, och fÄr senare behandling Àn mÀn.

SAMMANFATTNINGÄggstockscancer Ă€r den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje Ă„r fler dödsfall Ă€n nĂ„gon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer Ă€r till stor del Ă€rftligt men kan Ă€ven orsakas av andra faktorer. För att upptĂ€cka Ă€ggstockscancer görs frĂ€mst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna Ă€r kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strĂ„lbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan pĂ„verka individens livskvalitet negativt.

Studien har undersökt hur det gÄr till nÀr genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strÀvade efter jÀmstÀlldhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstÄnd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland Àr relationerna komplexa och motsÀgelsefulla, dÄ osynliga normer pÄverkar individer omedvetet. De kÀnnetecknas av bÄde en kontinuitet och fragmentering.

I min uppsats undersöker jag hur svensklÀrare pÄ gymnasiet menar att de arbetar med jÀmstÀlldhet och förebyggande arbete mot mÀns vÄld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjÀlp av begrepp gÀllande skolans dubbla uppdrag, flerstÀmmighet och Àmneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever frÀmst möterfrÄgor som rör normer kring kön och mÀns vÄld mot kvinnor via olika texttyper, sÄ som skönlitteratur och film i svenskÀmnet. Jag undersöker hur lÀrarnas undervisningspraktik stÄr i relation till vilken Àmnessyn de har pÄ svenskÀmnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jÀmstÀlldhet och mÀns vÄld mot kvinnor.

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Att plötsligt drabbas av bröstcancer och uppleva att kroppen sviker en, kan medföra en identitetsförlust. Cancersituationen som kvinnor dagligen lever i kan ge upphov till kronisk sorg. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kronisk sorg upplevs av kvinnor med bröstcancer under diagnostisering, behandling och Ären efter. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att plötsligt fÄ ett raderat tidigare jag, att inte ha nÄgon garanti och ihÀrdigt slÄss för livet och att med olika strategier hantera pÄfrestningar och krav.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

Kvinnor med makt och inflytande i nÀringslivet har i stort sett saknats i modern tid. SamhÀllets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under Ärens lopp, eftersom dÀr finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillvÀxtsynpunkt Àr det dÀrför viktigt att öka kvinnors företagande. För mÄnga kvinnor Àr val av bransch starkt pÄverkat av familjeskÀl, framförallt inom mansdominerade verksamheter. Kvinnors entreprenörskap Àr mytomspunnet.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av Àr bröstcancer. UngefÀr 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked Àr för de allra flesta emotionellt pÄfrestande och mÄnga relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och ovÀntat av yttre pÄfrestningar, det vill sÀga traumatiska hÀndelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa den mentala hÀlsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Kvinnor har sedan 1980 fÄtt tjÀnstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta Àr fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s sÀkerhetsrÄd har arbetat fram tvÄ resolutioner som bÄda strÀvar efter att involvera kvinnor i större omfattning nÀr det gÀller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjÀlpande trupper, utan Àven involvera lokalbefolkningen. Hur ser dÄ verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju mÄnader tjÀnstgjorde i Afghanistan.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. MÄnga kvinnor upplever svÄrigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. AlltförmÄnga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock pÄ att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med smÄ barnintervjuats för att fÄ en förstÄelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

Syftet med denna B-uppsats i informatik Àr att fÄ en bild av samt fÄ bÀttre förstÄelse för vilka faktorer det Àr som kan pÄverka vilka kvinnor i Äldern 18-25 som offentliggör privat information pÄ sociala medier.  Dock har inte djupintervjuer tillÀmpats utan enkÀter, vilket annars Àr normalt för ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. EnkÀter valdes för att respondenterna skulle kunna svara anonymt eftersom syftet Àr att undersöka samt analysera vilka kvinnor i Älder 18-25 offentliggör privat information pÄ sociala medier.   UtifrÄn en enkÀtundersökning som skickades ut elektroniskt till 25 kvinnor i Äldern 18-25 har jag kunnat identifiera olika faktorer som bidrar till varför vissa kvinnor delar med sig av mer privat information pÄ sociala medier. NÄgra av de slutsatser som dragits utifrÄn denna studie Àr att kvinnor som befinner sig i ett offentligt förhÄllande oftare delar med sig av information pÄ sociala medier samt att de som studerar Àr mer aktiva pÄ sociala medier. .

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.