VÄld mot kvinnor Àr ett problem som uppmÀrksammats alltmer de senaste Ären, framförallt det vÄld som sker inom nÀra relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vÀnder sig till hÀlso- och sjukvÄrden för att fÄ hjÀlp. Trots detta uppmÀrksammar hÀlso- och sjukvÄrdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utstrÀckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vÄrden. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourlÀkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes.

Uppsatsen bygger pĂ„ en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoĂ„rsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frĂ„gar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns nĂ„gon förĂ€ndring över tid? Är det kanske sĂ„ att Veckorevyn Ă€r dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar bĂ„de en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av nĂ€rlĂ€sning av tio artiklar. I nĂ€rlĂ€sningen har vi anvĂ€nt oss av Britt HultĂ©ns Journalistikanalys (2000).

Introduktion: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett vanligt samhÀllsproblem i de flesta lÀnder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lÀmnar en vÄldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i vÄldsamma relationer fastÀn vÄldet kan ha pÄgÄtt en lÀngre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som pÄverkar en kvinnas beslut att stanna i en vÄldsam nÀra relation. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rÀdsla och kÀnslor av skuld och skam, dÀr framförallt rÀdsla kan vara en faktor som hÄller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors kÀnslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka kÀnslor för mÀnnen samt deras förmÄga att förlÄta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet.

Bakgrund: Globalt sett Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi, framförallt mastektomi som innebÀr att ett eller bÄda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet Àr det vanligt att kvinnors psykiska vÀlmÄende pÄverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgÄtt mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsÀtt tillÀmpas och data analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framtrÀdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. UtifrÄn kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förÀndrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och kÀnsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgÄtt mastektomi upplevde bÄde psykisk och fysisk pÄverkan.

Bakgrund: Sociala relationer pÄ arbetsplatsen har en visad pÄverkan pÄ trivsel och vÀlbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar lÀngre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angÄende de sociala relationernas pÄverkan pÄ trivsel, vÀlmÄende och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta pÄverkar deras upplevelse pÄ arbetsplatsen. Metod: Det Àr en kvalitativ fallstudie med sju informanter, bÄde mÀn och kvinnor i Äldern 20 till 60 Är. Studien genomfördes pÄ ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen hade en stor pÄverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetstillfredsstÀllelse.

Partnerrelaterat vÄld Àr ett stort folkhÀlsoproblem, bÄde globalt och inom Sverige, som frÀmst drabbar kvinnor i olikkönade förhÄllanden. Med partnerrelaterat vÄld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld av en nuvarande eller tidigare partner. VÄldet innebÀr fysiskt sÄvÀl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje Är berÀknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat vÄld.  HÀlso- och sjukvÄrden Àr den instans som utsatta kvinnor i första hand vÀljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat vÄld erfar mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats fokuserar pÄ huruvida sociala möten och relationer finns mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn, och hur de i sÄ fall fungerar. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de bÄda skolformerna pÄ tre olika skolor.Uppsatsen innehÄller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom vÄra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och sÀrskolebarn inte förekommer sÀrskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen fÄr ökad förstÄelse och acceptans för varandra..

Kvinnomisshandel Àr idag ett komplicerat och tabubelagt folkhÀlsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i vÀrlden har nÄgon gÄng blivit utsatta för misshandel i en nÀra relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av mÀn i en nÀra relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod anvÀndes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel ? ett tabubelagt Àmne bland vÄrdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvÄrdnad och Organisationens pÄverkan pÄ omvÄrdnad.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal frÄn kvinnojour och polis, dÀrefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgÄr en process dÀr de genom anpassning sÄ smÄningom förlorar sin sjÀlvbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ inblick och förstÄelse för hur relationer mellan lÀrare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda pÄ hur lÀrare i Sydafrika ser pÄ relationer mellan lÀrare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes pÄ en skola i en svart kÄkstad i Sydafrika och metoden som anvÀndes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare i Äldrarna 39-59 Är. Jag har med min undersökning kommit fram till att lÀrarna Àr överens om att goda relationer och förstÄelse till eleverna Àr viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt. LÀrarna Àr eniga om att alla elever ska behandlas lika, Àven om det finns delade Äsikter ifall alla blir det eller ej.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som pÄverkar kvinnors livssituation lÄngsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som Àr utsatta för vÄld i nÀra relation Àr ekonomiskt vÄld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gÀllande mÀns ekonomiska vÄld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nÀra relationer dÀr det förekommer vÄld. I studien har en kvalitativ metod anvÀnds. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta informanter pÄ sex verksamheter intervjuades.

Anknytning kallas de kÀnslomÀssiga band som utvecklas mellan mÀnniskor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets förÀldrar har betydelse för individens hÀlso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förÀndras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlÀtta och försvÄra anknytningstrygghet.

Sexualitet Àr en unik och viktig del av mÀnniskors grundbehov. Det finns stereotypa uppfattningar att personer som lever med degenerativa sjukdomar Àr asexuella. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kroniska sjukdomar. En kvalitativ innehÄllsanalys av 12 artiklar resulterade i 5 kategorier: ?att Àlska och vara vÀrd att Àlska för den man Àr?, ?att den sexuella funktionen förÀndras av symptom och lÀkemedel?, ?att relationer och samspel med partnern Àr viktigt?, ?att vara orolig och bli generad? samt ?att omvÀrdera och förÀndra?.

Studiens syfte Àr att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse pÄ behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka nÄgra variablers inverkan pÄ utfallet samt hur dokumentationen ser ut. UtifrÄn detta har vi formulerat följande frÄgestÀllningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ.