Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora.

Romantiska relationer på arbetsplatsen ökar i frekvens då många idagtillbringar mer tid på arbetsplatsen. Dessa relationer påverkar inte bara individerna i paret utan har effekter även för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstå hurrelationerna påverkar och upplevs av dem som inte själva är involverade i den. För att uppnå detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra män, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom åtta teman som inverkar på hur romantiska relationer upplevs.

Denna uppsats fokuserar på huruvida sociala möten och relationer finns mellan särskolebarn och grundskolebarn, och hur de i så fall fungerar. För att få en förståelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de båda skolformerna på tre olika skolor.Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom våra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och särskolebarn inte förekommer särskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen får ökad förståelse och acceptans för varandra..

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej.

Att vårda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts på utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehålls har dessutom varit i forskarnas blickfång. I dagens forskning åtskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats är att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, även är tillämpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjälp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sägas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och väl fungerande mätinstrument. Däremot bör bättre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att på bästa sätt kunna analysera kundrelationer även inom denna dimension..

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvårigheter i byggbranschen, när det är lämpligt med varaktiga relationer, hur sådana skapas samt vilken samarbetsform som är lämplig. Aktörernas samarbetssvårigheter beror på de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att främja samarbete måste parterna skriva långsiktiga avtal så att varaktiga relationer möjliggörs.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna..

Inom emotionssociologin anses känslor utgöra en grundläggande drivkraft bakom mänskligt beteende -såväl kärleksfull altruism som dysfunktionellt våld. I denna studie undersöks våld i den nära relationen ur ett emotionssociologiskt perspektiv där syftet äratt belysa, förklara och förstå emotioner som drivkraft till våld i nära relationer. En innehållsanalys genomfördes för att analysera fem intervjuer med terapeuter som arbetar med våldsutövare i nära relationer. Innehållsanalysen resulterade i fyra övergripande teman kopplade till emotioner och våld där hotad samhörighet, kontrollförlust och skam förefaller spela en avgörande rollsom drivande faktorer till våld i nära relationer.Resultaten indikerar att skam projiceras och reproduceras inom mellanmänskliga relationer och oförmåga att hantera skam, genom exempelvis kommunikation, höjer risken för våldsamt beteende..

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

Att vårda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts på utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehålls har dessutom varit i forskarnas blickfång. I dagens forskning åtskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats är att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, även är tillämpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjälp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sägas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och väl fungerande mätinstrument. Däremot bör bättre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att på bästa sätt kunna analysera kundrelationer även inom denna dimension..

Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet.Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer..

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap.