Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio lĂ€nder och det Ă€r ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. FrĂ„gestĂ€llningarna var "vilken kunskap har patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i Ă„ldersgruppen 50 - 65 Ă„r till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod.

Syftet med studien Àr att belysa vilka beteenden i mötet med barnet som förskollÀraren finner utmanande. Fem intervjuer har genomförts pÄ fem olika förskolor. Genom en kvalitativ studie har förstÄelse för hur förskollÀraren upplever beteende som verkar utmanande bland barn ökat. Kunskap har vunnits om hur de anser att det ska hanteras samt vilket stöd förskollÀraren önskar i situationer dÀr de blir utmanade.   Resultatet har bearbetats och analyserats utifrÄn forskning och litteratur som behandlats under studiens gÄng.Respondenterna menar att ett utmanande beteende kan vara av olika karaktÀr, bland annat utagerande barn, barn som rymmer och barn som sluter sig inom sig sjÀlv.

I dagens samhÀlle har ungdomar allvarliga hÀlso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket Àr en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever fÄr sin primÀra kunskap inom sex och samlevnad frÄn skolan, men de uppger att de inte har nÄgon anvÀndning för dessa kunskaper. Syftet Àr att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att fÄ en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom omrÄdet.Undersökningen genomfördes med tvÄ olika enkÀter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och den andra enkÀten bestod enbart av slutna frÄgor. Killarna i undersökningen ville inte lÀsa om "sexuella lÀggningar" eller ansÄg att det borde tas upp i skolans undervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i förskoleklassen och hur pedagogerna arbetar med dessa. Vi har Àven valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet gÀllande undervisningsteorier och metoder. Forskningsbakgrunden belyser olika lÀrandeteorier, lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder, nÀr man anses vara lÀskunnig samt kartlÀggning av elevernas utveckling. Metoderna som anvÀnts i genomförandet av undersökningen Àr observation och intervju. Resultatet visar att de undersökta informanterna ?plockar ut russinen? frÄn olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder för att gynna en positiv lÀs- och skrivutveckling.

Det finns i Sverige en möjlighet för smÄbarnsförÀldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt Ätta Är eller gÄtt ur första klass. Eftersom detta Àr en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning frÄn FörsÀkringskassan, saknas statistik bÄde vad gÀller hur mÄnga som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen Àr mellan kvinnor och mÀn.VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett antal frÄgestÀllningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och mÀn som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gÄ ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt pÄverkar lönearbete och hemarbete. Och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla vÄra respondenter lever i heterosexuella parförhÄllanden som sambos eller gifta. VÄrt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kÀrlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste Ären allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjÀmförelser. Samtidigt som vi jÀmför oss allt mer med andra lÀnder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhÀllsutvecklingen. Allt gÄr mycket snabbare och samhÀllsutvecklingen Àr idag nÀstan omöjlig att förutspÄ. Med tanke pÄ att det tillkommit en ny lÀroplan med nya kursplaner för bÄde grundskolan och gymnasiet de senaste Ären Àr det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhÀllsförÀndringar. TÀnkbart Àr att det krÀvs nya förhÄllningssÀtt och synsÀtt pÄ utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns nÄgon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever frÄn förskoleklass samt Är 1 om hur de resonerar kring nÄgra vetenskapliga fenomen, med fokus pÄ vatten. Resultaten visar att eleverna gÀrna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns ocksÄ en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen Àr Àven stor vad gÀller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta omrÄde Àr nÀra verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli anvÀndbara för pedagoger för att bÀttre kunna genomföra undervisningen pÄ elevernas nivÄ..

Under skoltiden Àr det meningen att man ska lÀra sig saker Àven i hemmet. En viktig del i en inlÀrningsprocess Àr motivation, dÄ ofta i de inledande faserna under processen. Den hÀr studien undersöker hur man kan studera motivation i en lÀxlÀsningssituation, de olika perspektiv som finns att beskriva motivation och om det finns en skillnad i anstrÀngning och prestation mellan individer av positiv respektive negativ attityd. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad i varken prestation eller anstrÀngning mellan dessa grupper, men man kan se en tendens att positivt instÀllda anstrÀnger sig mer..

 Bakgrund: Allt fler vÄrdas av en nÀra anhörig i sitt hem. En vÄrdplanering ska utföras för att tydliggöra vÄrdtagarens behov av fortsatt vÄrd i hemmet. De uppgifter som anhörigvÄrdaren och vÄrdtagaren utför efter utskrivning beskrivs som icke sjukvÄrd; egenvÄrd. OmvÄrdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvÄrden och dess betydelse för att uppnÄ en god hÀlsa. Kraven pÄ anhörigvÄrdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta stÄr ensamma i vÄrdsituationen.

Syfte/problemstĂ€llningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild gĂ„r att urskilja nĂ„gra globala och kulturella influenser i utvalda reportage frĂ„n magasinet Elle Decoration, frĂ„n fem olika lĂ€nder. Vi studerar Ă€ven skiljelinjerna mellan vad som Ă€r privat och vad som Ă€r offentligt genom framstĂ€llningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och JĂŒrgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning dĂ€r en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framstĂ€llning.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Syfte: Att undersöka om nÄgot mer Àn en god lÀsförmÄga pÄverkar hur vÀl lantbrukare lyckas med sina EU ansökningar.Teori: LÀsförstÄelse, lÀsprocess, kommunikationsteori. Metod: Intervjuer utfördes med fyra lantbrukare vilka ansökte om EU stöd. Lantbrukarnas bakgrund och deras kunskaper om jordbruk och jordbrukarstöd jÀmfördes med hur de lyckades tyda tvÄ texter samt med hur vÀl de hade lyckats med sina ansökningar av EU-stöd.Resultat: De intervjuade lantbrukarna hade alla bra tilltro till sin lÀsförmÄga och de var positiva till att lÀsa. Lantbrukarna hade olika jordbruks bakgrund. Alla lantbrukarna hade svÄrt att fullt ut förstÄ de tvÄ texter som presenterades för dem.

BakgrundHemförlossningar Àr fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för mÄnga kvinnor i lÄginkomstlÀnder. NederlÀnderna Àr ett av fÄ industrialiserade lÀnder dÀr planerade hemförlossningar fortfarande Àr norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det Àr lika sÀkert för kvinnor med lÄgriskgraviditeter i NederlÀnderna att föda hemma som att föda pÄ sjukhus. I dag Àr hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hÀlso- och sjukvÄrdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att vÀlja var de skulle kunna tÀnkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gÄnger fler.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur pedagoger och förÀldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergÄngen mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och förÀldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. FrÄgestÀllningarna som vÄr studie har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att övergÄngen mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lÀrt sig i förskolan anvÀnds i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma omrÄde har det framkommit att det under en lÀngre tidsperiod har gjorts försök att fÄ igÄng ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts Àven fram i tidigare forskning att det Àr svÄrt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket pÄ lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid tvÄ tillfÀllen, vÄren och hösten 2013.