SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. UtifrÄn att allt som vi som individer möter pÄverkas vÄra kunskaper, har jag studerat om det fanns nÄgot förhÄllande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgÄr frÄn en enkÀtundersökning utförd pÄ fyra klasser i Ärskurs nio. Eleverna fick besvara frÄgor om sina lek- media- och resvanor och frÄgor pÄ natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mÄl att uppnÄ i geografi. Analysen av resultatet, med utgÄngspunkter i berÀknandet av chi2-vÀrdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade pÄ att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

SAMMANFATTNINGDe nÀrstÄende har en betydelsefull uppgift i vÄrden av svÄrt sjuka personer, men det Àr vanligt att de nÀrstÄende inte har tillrÀckligt med kunskaper och Àr inte förberedda pÄ den nya situationen. VÄrd i livets slutskede Àr ofta beroende av stora insatser frÄn nÀrstÄende och det Àr dÀrför viktigt att vÄrden utformas tillsammans med de nÀrstÄende och att deras önskemÄl beaktas sÄ lÄngt det Àr möjligt. Den palliativa vÄrden har ett grundlÀggande helhetsansvar för bÄde patient och nÀrstÄende och det stÀlls stora krav pÄ sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vÄrd. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angÄende behov hos bÄde patient och nÀrstÄende. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och nÀrstÄende för att Ästadkomma en sÄ god livskvalité som möjligt.Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till nÀrstÄende som vÄrdar en person i palliativt skede som Àr ansluten till avancerad sjukvÄrd i hemmet (ASIH).Kvalitativ ansats med beskrivande design har anvÀnts.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för skolans demokrati- och vÀrdegrundsuppdrag. FrÄgestÀllningen behandlar bÄde kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framstÀlls i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera lÀroböcker i samhÀllskunskap, utifrÄn kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framstÀlls. Studien utgÄr frÄn tvÄ kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper.

AbstraktBakgrund: Barncancer drabbar cirka 400 000 barn i v?rlden ?rligen. N?r ett barn drabbas av cancer blir hela familjen p?verkade ?ven de friska syskonen. Syskonen kan uppleva en k?nsla av ensamhet och n?r de f?r otillr?ckligt med st?d upplever de ?kad oro och ?ngest.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vÄrdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes pÄ databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjÀlp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Att ha möjlighet att fÄ bo kvar hemma Àr för Àldre personer mycket viktigt. Hemmet har en central betydelse hos var och en, dÀr personen kan kÀnna sig trygg. Men hemmet kan vara förenat med miljörisker som ökar risken för fall. Fall Àr ett av de vanligaste hÀlsoproblemen bland Àldre, och Àldre personer som har fallit har en ökad rÀdsla för att falla igen. RÀdslan att falla pÄverkar aktivitetsutförandet.

Befolkningen blir allt Àldre och fler och fler vÀljer att stanna i hemmet sÄ lÀnge det Àr möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver Àldre personer ofta hjÀlp av nÀrstÄende. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vara avlastad nÀr de vÄrdar en skör Àldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs upplevelsen nÀr den Àldre personen var inskriven pÄ institution eller pÄ dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

BAKGRUND: En konfrontation och möte med döden sker för de flesta genom ens egen eller en nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Att vara anhörig till en svÄrt sjuk person Àr inte en enkel roll och för mÄnga anhöriga kan detta vara en ny och skrÀmmande situation. Samtidigt som den anhörige förvÀntas finnas dÀr och stödja den sjuke, bÀr denne ocksÄ pÄ en egen sorg. SYFTE: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser vid vÄrd i livets slutskede av en anhörig i hemmet. METOD: Litteraturstudie med 15 artiklar inkluderade, materialet analyserades med innehÄllsanalys.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

För mÄnga nÀrstÄende förÀndras livet radikalt nÀr  en anhörig diagnostiseras med hjÀrtsvikt. Att leva med hjÀrtsvikt Àr som att "knacka pÄ dödens dörr och aldrig veta vad som Àr att vÀnta av morgondagen". Att stanna hemma och vÄrda en en anhörig under palliativ fas innebÀr stora pÄfrestningar i nÀrstÄendes liv. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser nÀr anhörig med hjÀrtsvikt vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda sin nÀrstÄende i den palliativa vÄrden i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes pÄ databaserna CINAHL, PubMed, VÄrd I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet anvÀndes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frÄgestÀllning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning anvÀndes för att granska artiklarnas kvalité.

Anorexia nervosa Àr den allvarligaste formen av Àtstörning och sjukdomen Àr idag ett globalt problem. Det Àr inte bara den enskilda individen som pÄverkas av sjukdomen utan Àtstörningen innebÀr ett stort lidande och Àr enormt pÄfrestande för hela familjen. Det finns fortfarande bristande kunskaper i hur sjuksköterskan bÀst kan hjÀlpa och stödja de anhöriga och dÀrför Àr det inte ovanligt att familjen möts av bristande förstÄelse frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet var att belysa erfarenheter av att vara anhörig till en person med anorexia nervosa. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

Svenskt StÄl Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division GrovplÄt ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl AB och Àr nordens största tillverkare av grovplÄt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare pÄ SSAB Oxelösund AB tillÀgnat och befÀst sina kunskaper, dÄ det Àr tÀnkt att de i förlÀngningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar pÄ hur medarbetarna uppfattar sitt lÀrande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda hÀndelser. De beskriver att lÀrandet Àr en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lÀr sig i gemenskapen med andra mÀnniskor. Medarbetarna har befÀst sina kunskaper dÄ de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Bakgrund: NÀr allt fler lever lÀngre ökar sannolikheten att möta livets slut vid en hög Älder. Att dö i hemmet Àr ett önskemÄl hos mÄnga personer i livets slut och deras nÀrstÄende. Allt fler personer i livets slut vÄrdas i dag i hemmet och det Àr troligt att denna trend kommer att öka i framtiden. NÀr palliativ vÄrd utförs i hemmet förutsÀtter det ofta att det finns en nÀrstÄende som kan fungera som vÄrdare. Konfronterandet med döden innebÀr vanligtvis en svÄr livssituation, som kan vara den nÀrstÄendes första riktiga möte med döden.

NÀr en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förÀndras hela livssituationen för de nÀrstÄende. För att kunna ge en individanpassad omvÄrdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krÀvs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de nÀrstÄende. Genom att fÄ en ökad förstÄelse och kunskap om de nÀrstÄendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de nÀrstÄendes behov och stödja dem i vÄrdarrollen. Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgÄr frÄn Lundman och Graneheims kvalitativa innehÄllsanalys dÀr tre sjÀlvbiografier granskas och analyseras.