Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: Allt fler mÀnniskor vÀljer att vÄrdas hemma i livets slutskede. Denna utveckling stÀller stora krav pÄ de nÀrstÄende att bÀra ansvaret för den döende anhöriges vÄrd. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i livets slutskede i hemmet i Norden. Metod: Studien som baseras pÄ 12 kvalitativa artiklar analyserades med en innehÄllsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier som belyser hur de nÀrstÄende upplever den palliativa vÄrden i livets slutskede i hemmet.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Backgrund: Cancer Àr en av Sveriges och vÀrldens vanligaste folksjukdomar. NÀr sjukdomen inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn kurativ till palliativ vÄrd. En del av patienterna i livet slutskede vÀljer att vÄrdas i hemmet och detta utgör en kÀnslig period för bÄde patienten och nÀrstÄende. NÀrstÄende och familjemedlemmar vÄrdar och utför omvÄrdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vÄrdpersonal. För att kunna utföra vÄrden har nÀrstÄende och anhörigvÄrdare stor behov av stöd.

För att kunna tillgodose en god palliativ vÄrd i hemmet krÀvs att anhörigas och nÀrstÄendes behov av hjÀlp och stöd tillfredsstÀlls. Familjens nÀrhet Àr en vanlig förklaring till att mÀnniskor vÀljer att sluta sina dagar i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda sina nÀrstÄende i livets slut i hemmet. Tolv artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: att vara i den nya situationen, bevara familjelivet och skydda den sjuke, att ta allt ansvar nÀr livet och den sjuke förÀndras, att kÀnna stöd och trygghet i sin roll och att kÀnna sig otillrÀcklig och sakna stöd. I resultatet framkom att anhöriga kÀnde att de hade det övergripande ansvaret för vÄrden av den sjuke.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

I dagens samhÀlle har en del av den kvalificerade vÄrden flyttat frÄn sjukhusen och in i hemmen. Det innebÀr ökade krav pÄ bÄde nÀrstÄende och den kommunala hemsjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrd i hemmet. Det Àr en vÄrdvetenskaplig kvalitativ studie utifrÄn en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en vÀstsvensk kommun valde ut nÀrstÄende till patienter med kommunal hemsjukvÄrd, vilka tillfrÄgades om deltagande.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av professionellt stöd vid palliativ vÄrd i hemmet. Studien Àr baserad pÄ tretton vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vÄrden Àr tillgÀnglig, att ha delat ansvar, att bli respekterad och kÀnna sig delaktig och att fÄ information och förstÄ. Resultatet visar att det finns ett stort behov av professionellt stöd för att de nÀrstÄende ska kunna hantera situationen. Att fÄ information pÄ flera olika sÀtt var viktigt för att kunna hantera situationen pÄ ett bra sÀtt och minskade rÀdslan att vÄrda den anhörige.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Det har blivit allt vanligare att svÄrt sjuka mÀnniskor vÄrdas sista tiden i hemmet. I WHO:s definition av palliativ vÄrd Àr familjen viktiga medlemmar i teamet kring den palliativa vÄrden.Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser kring palliativ vÄrd i hemmet.En litteraturstudie innehÄllande sju kvalitativa artiklar genomfördes. Samtliga artiklar hÀmtades frÄn databaserna PubMed och CINAHL för att sedan analyseras av författaren.Studien visade att de nÀrstÄende upplevde kÀnslor av otillrÀcklighet. De hade ocksÄ en önskan om att fÄ vara mer delaktiga i omvÄrdnaden samt en önskan om att förbÀttra relationen med vÄrdteamet. Endel saknade sÄvÀl professionellt som informellt stöd och upplevde den nya situationen som livsomvÀlvande.