Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjÀlp. HÀlsa för den sjuke kan vara att fÄ vistas i sin hemmiljö sÄ lÀnge det Àr möjligt. Ett sÀtt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillÀmpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat pÄ nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hÀlsa, det vill sÀga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hÀlsa för mÀnniskor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Bakgrund: Äldreomsorg berör mĂ„nga och i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar kommer kraven pĂ„ Ă€ldreomsorg bli allt större. Delaktighet Ă€r ett villkor för hĂ€lsosamt Ă„ldrande, en grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för att uppleva god hĂ€lsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva Ă€ldres upplevelser av delaktighet vid vĂ„rd i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie dĂ€r 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De Ă€ldre upplevde delaktighet som bristande pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt i samband med vĂ„rd i hemmet.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Vi har valt att studera modersmÄlsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt Àmne i det svenska samhÀllet. Detta innebÀr i sin tur att man som pedagog och lÀrare mÄste fÄ mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mÄngkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen sÄ att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss pÄ modersmÄlsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror pÄ att vi under vÄr VFU pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor, fÄtt upp ögonen för modersmÄlsproblematiken. Syftet med denna studie Àr att fÄ större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmÄlsundervisningen gÀllande mÄngkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mÄn fÄnga upp sÄ mycket av den spridda kunskap om mÄngkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vÄrdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vÄrden karakteriserades av befrÀmjande och hÀmmande upplevelser. DÄ de anhöriga kÀnde att de hade gjort allt de kunnat för sin nÀrstÄende genom att vÄrda denne i hemmet, sÄ upplevdes det som att döden var lÀttare att acceptera. De anhöriga kÀnde en stolthet och en tillfredsstÀllelse över att ha varit anhörigvÄrdare och att de kunnat vara delaktiga i vÄrden och de kÀnde att de hade fÄtt en stÀrkt sjÀlvkÀnsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vÄrden i hemmet var stödet de fick ifrÄn vÄrdgivarna..

Bakgrund: De senaste Ären har palliativ vÄrd i hemmen blivit mer vanlig, viljan att fÄ stanna hemma den sista tiden kan bli lÀttare om tillgÄng till sjukhusvÄrd finns tillgÀnglig vid försÀmring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. Detta nÀmner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vÄrden i hemmet ur patientens och nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av utomhusaktiviteter hos personer över 75 Är som bor i det egna hemmet. För att besvara studiens syfte genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier var att deltagarna i studien skulle vara över 75 Är, bo i det egna hemmet, ej ha kognitiva nedsÀttningar samt att de talade svenska. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Göra som de gjort tidigare?, ?Fysisk miljö och Ärstider som begrÀnsande faktor? och ?Att vara delaktig och interagera med andra?.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om staten Marocko Àr skyldig till att arbetande marockanska flickors rÀtt till utbildnings krÀnks genom otillrÀckliga ÄtgÀrder mot barnarbete i hemmet. Obligatorisk och gratis grundskoleutbildning Àr garanterad i marockansk lag, men denna uppsats visar att det i praktiken förekommer ekonomiska och sociala hinder för marockanska flickor att gÄ i skolan. Brist pÄ utbildning Àr en bidragande faktor till att flickor rekryteras till barnarbete i hemmet och möjligheten att gÄ i skolan reduceras ytterligare för flickor som arbetar som hushÄllsarbetande barn.Mina slutsatser Àr att den marockanska regeringen mÄste införa en reglering av antalet arbetstimmar för hushÄllsarbetande barn om det ska finnas en möjlighet för flickorna att gÄ i grundskolan. Det krÀvs ocksÄ resurser, politisk vilja och en effektiv implementering av lagar för att minska förekomsten av barnarbete i hemmet och förverkliga hushÄllsarbetande barns rÀtt till utbildning..

MÀnniskan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende pÄ olika sÀtt, allt frÄn vÄrd i hemmet till vÄrd pÄ hospice. Anhöriga hamnar i en svÄr situation och de upplever mycket kÀnslor. Studiens syfte Àr att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en nÀrstÄendes vÄrd i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vÄrden. Artiklarna analyserades utifrÄn Burnards metod och flera kategorier vÀxte fram.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Det finns en problematik kring anmÀlningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsÀtts för vÄld i hemmet. Studier pekar pÄ att pedagoger i förskolan i lÄg utstrÀckning anmÀler till socialtjÀnsten dÀr det borde ha skett.Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn pÄ mötet med barn som utsÀtts för fysiskt vÄld i hemmet samt att förstÄ vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa pÄ grund av fysiskt vÄld i hemmet.Studien Àr en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika mÄnga Är inom förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstÀnks fara illa av fysiskt vÄld i hemmet. Relationer framstÄr som en avgörande faktor i mötet med nÀmnda barn.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Idag ökar den palliativa omvÄrdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att fÄ dö hemma. Det stÀller krav pÄ anhörigvÄrdarna som Àr dem som kommer att bli dem primÀra vÄrdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvÄrdarnas upplevelser av att vÄrda hemma, i livets slutskede, med hjÀlp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie.