Bakgrund: Att vara nÀrstÄende till nÄgon som vÄrdas palliativt i hemmet, innebÀr ofta en förÀndrad livssituation och pÄverkar de nÀrstÄende pÄ olika sÀtt. Syfte: Studiens syfte var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger pÄ sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rÀdsla, stöd och att fÄ eller vara utan information.

Att lÀrare ska arbeta för att skapa sÄ goda förutsÀttningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos lÀraren för att upprÀtthÄlla kontakten. Den samhÀllsutveckling som stÀndigt sker krÀver ny kunskap och skapar nya förutsÀttningar för mÀnniskor som lever i det. Detta stÀller krav pÄ personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rÄdande samhÀllsvillkor. Syftet med studien var att försöka fÄ en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av förÀldrar till andrasprÄkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar ocksÄ till att fördjupa vÄra kunskaper i Àmnet som vi ska kunna ha anvÀndning av i vÄrt eget framtida arbetsliv.

Palliativ vÄrd ska strÀva mot förbÀttrad livskvalitet och lindrat lidande för personer som stÄr inför livets slut. För att undvika brister inom palliativ vÄrd Àr det viktigt att utveckling sker. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva personers upplevelser av palliativ cancervÄrd i hemmet. En litteratursökning gjordes som resulterade i 17 vetenskapliga studier. Dessa analyserades sedan med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

HjÀrtsvikt Àr en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vÄrd i hemmet kan minska antalet inneliggande vÄrddygn för den hjÀrtsviktssjuke. Lyfts inte hjÀrtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vÄrdare i hemmet inte uppmÀrksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjÀrtsviktssjuke personen som vÄrdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes dÀr 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjĂ€nstberoende Ă€ldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjĂ€nstpersonalen samt om uppfattningen sĂ„g olika ut beroende pĂ„ om den Ă€ldre Ă€r en man eller kvinna. Även om typen av hemtjĂ€nstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fĂ„nga uppfattningarna och fĂ„ en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var mĂ€n. Resultatet bygger pĂ„ dessa intervjuer som vi har sammanstĂ€llt och analyserat.Resultatet frĂ„n studien visar att Ă€ldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt Ă€r deras hem och att personalens nĂ€rvaro inte pĂ„verkat uppfattningen av hemmet.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka kunskaper eleverna ansÄg sig ha inom Àmnet kost och dess betydelse för hÀlsan. Undersökningen gjordes med hjÀlp av enkÀter och omfattade totalt 97 elever i Äldrarna 14 till 19 Är. Vi ville Àven försöka se hur eleverna Ät under en normal vecka och jÀmföra detta mot elevernas kunskaper sÄvÀl mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har uppkommit genom författarnas intresse för elevers allmÀnna hÀlsokunskaper samtidigt som vi under vÄr utbildning fÄtt erfarenheter som visade pÄ dÄliga kostkunskaper hos eleverna. Dessa erfarenheter visade Àven att mÄnga av eleverna Ät dÄligt och sÀllan under skoldagarna.

Vikten av att som nÀrstÄende uppleva stöd och hjÀlp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt bÄde för den nÀrstÄende och av den sjuke, vilket ocksÄ krÀvde nya kunskaper inom omrÄdet. Syfte: Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser vid palliativ vÄrd i hemmet av en familjemedlem. Metod: Studien Àr en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvÀgagÄngssÀtt för genomförandet av litteraturstudie. UtifrÄn nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: vÀlbefinnande, relationen till den döende, en förÀndrad livssituation samt den palliativa vÄrden.

UtifrÄn kraven pÄ kortare vÄrdtider Àr det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstÀmmer med deras behov av aktivitetsförmÄga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmÄga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra mÀn i Äldern 59-83 Är. Datainsamlingen genomfördes genom tvÄ fokusgrupp-intervjuer dÀr öppna intervjufrÄgor anvÀndes.

Syfte med studie var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvÄrdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hÀmtat frÄn databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrÄn en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vÄrda cancerpatienter i hemmet.

I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i patientens hem.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade Àmnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma Àmne fast ur ett manligt perspektiv. DÀrför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar pÄ fem mÀn och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem mÀn i Äldrarna 24 Är, 27 Är, 29 Är, 54 Är och 77 Är. Att mÀnnen Àr i olika Äldrar beror pÄ att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation. Studien innehÄller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag ocksÄ har för avsikt att jÀmföra kvinnornas och mÀnnens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Idag blir det allt vanligare att en döende mÀnniska tillbringar sin sista tid i hemmet dÀr de nÀrstÄende ansvarar för en stor del av omvÄrdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vÄrda en döende person i hemmet. Studien har baserats pÄ 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vÄrda Àr krÀvande och innebÀr stora förÀndringar, att vilja vÄrda trots begrÀnsningar och uppoffringar, att fÄ och att sakna stöd, hjÀlp och information, att uppleva svÄra kÀnslor och leva med det oförutsÀgbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att kÀnna stolthet och att glÀdjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att nÀrstÄende Àr i stort behov av stöd, hjÀlp och information för att klara av den mÄnga gÄnger svÄra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvÄrdnadsinterventioner samt mÄlsÀttningen med den palliativa hemsjukvÄrden och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, nÀrstÄende och den sjuke kan förbÀttras.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade Àmnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma Àmne fast ur ett manligt perspektiv. DÀrför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar pÄ fem mÀn och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem mÀn i Äldrarna 24 Är, 27 Är, 29 Är, 54 Är och 77 Är. Att mÀnnen Àr i olika Äldrar beror pÄ att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation.

Det Àr, enligt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lÀrarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvÀrdera undervisningsmÄlen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte Àven om lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation pÄverkade elevernas kunskaper.Med utgÄngspunkt frÄn gÀllande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda fÀrdigheter i, och förstÄelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade nÄgra viktiga aspekter i lÀrandeprocessen; grundlÀggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlÀrning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematiksprÄk samt motivation. Vi fann att lÀrarna arbetade pÄ ett traditionellt sÀtt och att de hade ambitioner till förÀndring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. NÄgra bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation var svÄra att finna.