Sök:

Sökresultat:

1552 Uppsatser om Vćld i familjen - Sida 26 av 104

Barn som nÀrstÄende - Betydelsen av att vara delaktig och besöka nÀrstÄende som vÄrdas pÄ sjukhus

Inom sjukvÄrden brister det i bemötandet av barn som nÀrstÄende dÀr de sÀllan synliggörs, blir delaktiga eller informerade om det som berör den sjukes/skadades hÀlsotillstÄnd. Oberoende av sin familj har barn och unga egna rÀttigheter i samhÀllet vilket barnkonventionen stödjer och arbetar för. 1 januari 2010 omarbetades innehÄllet i HÀlso- och sjukvÄrdslagen (HSL) och Lagen om yrkesverksamhet pÄ hÀlso- och sjukvÄrdens omrÄde (LYHS). DÀr klargörs barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd samt hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att uppmÀrksamma detta, om barnets förÀlder lider av sjukdom/skada. Syftet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas pÄ sjukhus samt ge en beskrivning av faktorer som kan pÄverka barnens upplevelser.

Att vara pappa ifrÄn allra första början : en intervjustudie om förstagÄngspappors erfarenhet av delaktighet och stöd

Under de senaste tvĂ„ till tre Ă„rtionden har vĂ„rdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmĂ€rksamma att pappan har en egen och sjĂ€lvstĂ€ndig roll till sitt barn och i familjens liv.I följande kvalitativa studie fĂ„r vi ta del av nĂ„gra förstagĂ„ngspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berĂ€ttar ocksĂ„ om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrĂ„n sĂ„vĂ€l deras personliga som det professionella nĂ€tverket. Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrĂ„n allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid förĂ€ldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC.Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelĂ€gna om att lĂ€ra kĂ€nna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln pĂ„ ett sjĂ€lvstĂ€ndigt sĂ€tt. Samspelet med sin partner har byggt pĂ„ ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmĂ„gan att bĂ„de ta aktiv del i skötsel och omsorg, men ocksĂ„ funnits dĂ€r som ett stöd till sin partner, allt utifrĂ„n barnets behov.Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrĂ„n mor-och farförĂ€ldrar och syskon nĂ€r stödet har anpassats och utgĂ„tt ifrĂ„n deras behov. Även stödet ifrĂ„n vĂ€nner som sjĂ€lva har barn har ocksĂ„ haft stor betydelse.Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrĂ„n det professionella nĂ€tverket har varit mycket positivt, bortsett frĂ„n BB-tiden dĂ€r de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande.

Bland kompisar kan man vara sig sjÀlv : The significance of peers during adolescence

Under ungdomsÄren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrÄgasÀtta sin identitet. Det identitetssökande som dÄ tar sin början Àr en omfattande process. I takt med att individen frigör sig frÄn familjen fÄr jÀmnÄriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet Àr att redogöra för hur nÄgra ungdomar beskriver sig sjÀlva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i Äldern 15 - 16 Är och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig sjÀlva. Ungdomarna ser kamrater som nÄgot sjÀlvklart och till viss del Àr man nÄgon tillsammans med sina kamrater..

Statligt stöd till förÀldrar som har barn med en utvecklingsstörning : -

Örebro universitetInstitution för beteende-,social- och rĂ€ttvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60pSammanfattningTitel: Statligt stöd till förĂ€ldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och StorbritannienFörfattare: Cecilia FlodströmHandledare: Munir DagSyftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka vilka upplevelser förĂ€ldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med förĂ€ldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika lĂ€nderna, skilde sig frĂ„n varandra.

Kvinnoperspektiv pÄ ledarskap : Sandvik AB

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsÀttningar pÄ företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor vÀljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns nÄgot som hindrar kvinnor frÄn att bli chefer, samt tar reda pÄ hur kvinnorna pÄ Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats Àr att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemÀrkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa Àn sin mamma, de Àr lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriÀr Àr familjen, eftersom de kan bli uppsagda pÄ grund av förÀldraledighet, samt rekryterarna som anstÀller mÀn av gammal vana..

Att leva med ett syskon som lider av en Àtstörning

UtifrÄn mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tÀnker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fÄtt sitt utrymme inom vÄrden. Det Àr av stor vikt att deras tankar och kÀnslor blir belysta för att hitta sÀtt att möta upp denna grupp. I hÀlso- och sjukvÄrdslagen betonas barns behov av information, rÄd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av Àtstörning. Tre pojkar och tvÄ flickor i Älder 15-20 intervjuades i studien.

Gotiken hos David Cronenberg : En studie av fyra filmer

Syftet med min uppsats Àr att undersöka förhÄllandet mellan fyra av den kanadensiske regissören David Cronenbergs filmer och den gotiska traditionen. De filmer jag valt att behandla Àr Shivers (1974), Rabid (1976), The Brood (1979) och Dead Ringers (1988). Den gotiska traditionen utmÀrks bland annat av en fokusering pÄ kroppsligt baserad skrÀck. SkrÀck med utgÄngspunkt i kroppen Äterfinns Àven i Cronenbergs filmer. Vid en nÀrmare studie av dessa filmer har jag dock funnit att de Àven innehÄller element av det som feministiskt inriktade forskare kallat familjegotik ? gotiska representationer av familjen..

Är familjeĂ€gda bolag mer framgĂ„ngsrika? : En analys av Stockholmsbörsens 100 största bolag

Vi undersöker om familjeÀgda bolag Àr mer framgÄngsrika Àn övriga bolag bland de 100 största bolagen pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet bestÄr av 1136 Ärsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. VÄra resultat visar att familjeÀgda bolag vÀrderas högre och har en högre avkastning Àn övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande Àgs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre vÀrdering och avkastning Àn övriga bolag vilket kan förklaras av lÄngsiktigt Àgande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget..

Kvinnors upplevelser och strÀvan mot hÀlsa efter genomgÄngen mastektomi

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom och mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden Àr drabbade. NÀr ett barn insjuknar blir det en omstÀllning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa förÀldrars kÀnslomÀssiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det Àr en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed dÀr vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts.Resultat: FörÀldrarnahar kÀnslomÀssiga upplevelser som oro, kÀnsla av att tappa kontrollen, en kÀnsla av misstro.Bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonal Àr viktigt för förÀldrarna för att kÀnna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen Àr att förÀldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvÄrdspersonalens omvÄrdnadsperspektiv i mötet medfamiljen Àr viktigt..

Familjeformer och familjenormer : en undersökning av barnlitteratur lÀmpad för 3-5 Äringar pÄ tre förskolor i Halmstads kommun

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen pÄ förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen Àr vi likaledes intresserade av hur dessa framstÀlls. BÄde kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lÀmplig dÄ vi avser att göra innehÄllsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgÄngspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen anvÀnds samt vÀljs ut pÄ förskolorna. DÀrför kompletterar vi vÄra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten.

Kan nÄgon förklara för mig?

Bakgund: Familjefokuserad omvÄrdnad har rötter i vÄrt samhÀlle frÄn förhistoriska tider. DÄ sjukvÄrden frÄn början sköttes i patientens hem var det naturligt att involvera familjen och att tillhandahÄlla familjefokuserad omvÄrdnad. PÄ 1800-talet ledde kampen mot infektionssjukdomar och en stark övertygelse om att barn skulle behandlas pÄ ett mekaniskt sÀtt till en sjukvÄrd som baserades helt pÄ aseptik, strikta rutiner och vÀldigt lite eller ingen kontakt mellan barnet och dess förÀldrar. Under senare Är har man Äterigen fokuserat mer pÄ familjen i vÄrden dÄ avancerad sjukvÄrd nu ges i hemmet i allt större utstrÀckning. DÀrmed Àr familjefokuserad omvÄrdnad en gammal tradition som fÄtt nytt liv och nya definitioner.

Diskursens konstruktioner om vilka beteenden och vilken social miljö som anses tillhöra en godkÀnd förÀlder och familj. : Diskursanalys gjord pÄ nÄgra statliga offentliga utredningar frÄn 1950-talet

FörÀldrabalkens innehÄll baseras pÄ kunskap om hur förÀldrar bör vara i förÀldraskap utifrÄn vad som förestÀlls vara bÀst för barn. I förÀldrabalken 1949 tilldelades rÀtten för förÀldrar att anvÀnda viss nivÄ av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillÄten aga kom i Sverige. BarnavÄrdsnÀmnden var tilldelad ansvaret att omhÀnderta barn som for illa och placera dem inom samhÀllsvÄrd för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sÀndes dokumentÀren ?Stulen Barndom? och i den berÀttar sex medelÄlders mÀn om sin tid pÄ ett av Sveriges alla barnhem dÀr kroppslig bestraffning anvÀndes vid fostran.

Vad ska vi göra med all ADHD? : SocialtjÀnstens, skolans och neuropsykiatrins attityder och förstÄelse av ADHD hos barn i GÀvleborgs lÀn.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Förhandsbedömning i teori och praktik En jÀmförelse mellan vad forskningen visar och socialsekreterares tillÀmpning

Syfte med denna uppsats var att jÀmföra vad tidigare forskning sÀger om förhandsbedömningar med socialsekretares beskrivning av vad en förhandsbedömning innebÀr för dem. SÀrskilt fokuseras vilka faktorer som enligt litteraturen och socialsekreterarna leder till att en utredning öppnas respektive inte öppnas. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie av forskning gÀllande förhandsbedömning samt fokusgruppintervju med en grupp socialsekreterare. Undersökningen utfördes pÄ en mottagningsgrupp som arbetar med barn 0-12 Är och ungdom 13-18 Är. Resultatet visade att förhandsbedömningar kÀnnetecknas av en helhetsbedömning dÀr familjen sÀtts i fokus av socialsekreterarna.

HÀlsofrÀmjande arbete i skolan

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan kan medverka till ett hÀlsosammare liv och stÀrka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att anvÀnda mig av olika sÀtt för att fÄ fram information om problemet, sÄsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande ÄtgÀrder inom skolan, familjen och samhÀllet i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->