Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen.

?Unga tjejer med invandrarbakgrund i mellanöstern och deras upplevelser i det svenska samhället? är en kvalitativ studie om hur invandrartjejer, med bakgrund i Mellanöstern, ser på sig själva i det svenska samhället, med ett särskilt fokus på deras sociala relationer, deras position i familjen och erfarenheter av hur de blir kategoriserade/stämplade som ?invandrartjejer?. Genom olika frågor kring: förhandlingar inom familjen, tjejernas sociala umgänge & kärleksrelationer, tjejernas position i det svenska samhället i förhållande till socialisation, självidentitet& identitetsskapandet, grupptillhörighet& etnisktillhörighet, etnicitet& etniskidentitet har vi ur ett sociologiskt perspektiv genomfört dessa i vår studie.  Anledningen till att vi just valt att studera detta område är att vi anser att det kan finnas en annan bild av dessa tjejer med invandrarbakgrund vilket media inte belyser. Samhället ser på att tjejer med invandrarbakgrund är förtryckta, strängt hållna och kontrollerade, men vi vill påvisa att det finns en annan bild av dessa tjejer. För att komma fram till resultatet så har vi använt oss av en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats tematiskt strukturerade intervjuer.

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt.

Utgångspunkten för följande uppsats är dynamiken mellan Föräldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebär ett ingrepp i familjen då vårdnaden om ett barn flyttas över på någon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebär inte enkom att den faktiska vårdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rättsliga vårdnaden. Överflyttning av vården baseras inte på bristande omsorg i sig utan grundar sig främst på att barnet kan ha bott i ett familjehem under en längre period och rotat sig där. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 är förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillämpning.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling.

Bakgrund: Psykisk ohälsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att föräldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vård och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vården kan stötta föräldrarna och göra så att de känner större delaktighet.Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vård och behandling hos föräldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien är en pilotstudie med en kvalitativ ansats där strukturerade intervjuer använts enligt Trost (2010) och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framträdde i analysarbetet och är: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekräftelse.Diskussion: Föräldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebär en stor börda i familjen. Föräldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist på bekräftelse, detta trots att de känner delaktighet i vård och behandling. Föräldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med ätstörningar och känslan av att kunna hantera svåra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att få bättre förståelse och kunskap om föräldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vården.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, föräldrar, stöd.

Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av akut sjukdom är en kritisk upplevelse för både patient och närstående vilket leder till ett behov av stöd för hela familjen. Syfte: Att belysa den mentala hälsan hos personer som har drabbats av en hjärtinfarkt samt återhämtningsprocessen. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar via databaserna Pubmed, Psykinfo och Cinahl granskats. Utifrån artikelgranskningen uppkom tre kategorier; Den mentala hälsan och reaktioner hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, Återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt samt Sjukvårdens roll i återhämtningsprocessen.

AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ? Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?? och ?Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån??.  För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa för de effekter som kan sespå odlingssystem samt livssituation hos småbrukande bönder i Östra Afrika efter ett införande av en liten biogasanläggning kallad "floating drum". Anläggningen genererar rötrester som används som gödslingsmedel i odlingssystem och biogas som bränsle i matlagningssituationer. Resultatet baseras på uppgifter från litteratur, fältstudier och en enkätundersökning. Uppsatsen har sin utgångspunkt från en fältstudie hos en småbrukande familj på landsbygden. Studien genomfördes i ett område som heter Kadongo och ligger i nordvästra Kenya.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa?MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9.