Sökresultat:
964 Uppsatser om Vćga tala - Sida 61 av 65
Omlokalisering, - ett spel för gallerierna?
Regeringens beslut att omlokalisera svenska myndigheter frĂ„n Stockholm har varit, och Ă€r fortfarande, ett mycket omdebatterat Ă€mne. Avsikten med beslutet Ă€r att kompensera för de tidigare genomförda försvarsnedlĂ€ggningarna som framför allt drabbat Arvidsjaur, Ăstersund, Gotland samt Karlstad/Kristinehamn. Debatten kring detta fĂ„ngade vĂ„r uppmĂ€rksamhet och vi blev intresserade av att nĂ€rmare undersöka hur en omlokalisering pĂ„verkar myndigheternas verksamhet och dess individer. Syftet med denna uppsats Ă€r att utforska hur omlokaliseringen inverkar pĂ„ myndigheternas kompetens och organisationskultur. Med tanke pĂ„ den stora omstĂ€llningen för befintlig personal Ă€r vi ocksĂ„ intresserade av att ta reda pĂ„ vilka konsekvenser förfarandet fĂ„r för den enskilda individen.
God skiljemannased
UtifrÄn ett handelsrÀttsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjÀmt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav pÄ handlÀggningen upprÀtthÄlls med hjÀlp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ÀndamÄlsenlig handlÀggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst pÄ grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskrÀnkningar i parternas rÀttssÀkerhet. Den inskrÀnkta rÀttssÀkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna Àr medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det stÄr dem fritt att vÀlja varsin skiljeman de har förtroende för.
Chefshandledning i grupp - en arena för insikt : En studie i hur kÀnslor kan tolkas utifrÄn utsagor om handledning
Detta Àr en fenomenologisk studie dÀr jag med utgÄngspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur kÀnslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjÀlvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer dÀr enhetschefer i Stockholms StadutvÀrderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet Àr endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet dÀr Kompetensfonden,RiddarfjÀrden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förstÄelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrÄn transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förÀndrad sjÀlvbild och pÄverkat derasvÀxande i sitt ledarskap.
Barn som hindras att vittna om vÄld : En studie av kolliderande rÀttigheter och intressen
Ăndrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.
Virtuella kroppar, fysiska rum? En hybridiserad förstÄelse av konventet som ett virtuell-fysiskt grÀnsland
Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process pÄverkar vÄra kroppar samt virtualitetens förvÀntade riktning, frÄn fysisk till virtuell, och förvÀntad laddning av manlighet. Cosplay Àr en subkultur dÀr utövaren Äterskapar animerade och mÄnga gÄnger virtuella kroppar. Uppsatsen ser dÀrför till hur cosplay kan förstÄs som en virtuell-fysisk praktik vilken gÄr frÄn det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet bestÄr i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgrÀnsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.
Religionsfrihet under den Palestinska myndigheten : I ljuset av Palestinska myndighetens tilltrÀde till ICCPR
Ăndrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.
VÄrdmiljöns betydelse inom den psykiatriska heldygnsvÄrden
Inledning Inom den psykiatriska vÄrden blÄser förÀndringens vindar. Det finns exempel pÄ hur nytÀnkande kan skapa mer ÀndamÄlsenliga lokaler. VÄrdmiljö innefattar bÄde den fysiska miljön och den psykosociala miljön. VÄrdmiljön pÄverkar hÀlsa och vÀlbefinnande. En stor andel av befolkningen drabbas av psykisk ohÀlsa.
Glesbygdernas demografiska problem och möjliga strategier mot avfolkning : D-uppsats i samhÀllsgeografi
Europas befolkning blir allt Ă€ldre och bosĂ€ttningen koncentreras i ökande omfĂ„ng till ett begrĂ€nsat antal tillvĂ€xtregioner. Den hĂ€r koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner sĂ€rskild hĂ„rt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskĂ€l till större regioner, utan att Ă„tervĂ€nda efter utbildningen, dĂ„ det fattas ett yrkesmĂ€ssigt perspektiv. Om nĂ„gra decennier kommer mer Ă€n halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsomrĂ„dena. Ăven de mindre storstĂ€derna och andra tillvĂ€xtomrĂ„den emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och sĂ„ Ă€ven i alla tillvĂ€xtomrĂ„den blir i genomsnitt litet Ă€ldre, men beroendekvoten förblir dĂ€r nĂ€stan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga mĂ€nniskor som tillbringar sitt yrkesliv dĂ€r.
Det hÀr Àr inte en recension : Normer i den samtida svenska litteraturkritiken
Det hÀr Àr inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen Àr att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. TvÄ veckors recensioner, sammanlagt nÀstan hundra stycken, frÄn fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begrÀnsad omfattning och görs fortfarande sÄ. OmrÄdet blir ofta förbisett bÄde inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och Àn mer ovanligt Àr en genusmedveten kritikforskning Àven om mÄnga av de debatter som rört litteraturkritik, dÀribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan Àr första könet i Expressen, tagit upp feministiska frÄgestÀllningar.Efter en genomgÄng av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lÀsta och vÀrderade utifrÄn sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sÀtts i samband och i vilken kontext verket placeras.
SprÄkkÀnsla : En studie om sprÄkreflektion, sprÄkuppfattning och sprÄkbruk i skrift hos en grupp sprÄkbrukare
Denna uppsats undersöker hur den skriftliga sprÄkkÀnslan manifesterar sig hos en grupp sprÄkbrukare. Syftet Àr att studera om den anvÀnda metoden i studien Àr gÄngbar för att kunna ge en inblick i begreppet sprÄkkÀnsla. Som utgÄngspunkt för begreppet stÄr Margareta Westmans uppdelning av sprÄkkÀnslan i tre nivÄer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frÄgestÀllningen i uppsatsen Àr: Vad kan studien sÀga om sprÄkkÀnslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar tvÄ delstudier som utgÄr frÄn kvalitativ respektive kvantitativ metodik.
PÄ luffen : för att undersöka publika landsbygdsrum
Det Àr inte som att lÀsa en deckare, det finns ingen löst gÄta beskriven pÄ skriftens sista sidor.
LÀser man delar av den hÀr skriften deltar man i delar av ett sammanhang.
Jag föreslÄr att man lÀser den som en upplevelse.
Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet.
För att kunna lÀsa mellan raderna mÄste man först lÀsa raderna.
DÄ Àr det möjligt att det jag vill berÀtta kan förmedlas.
Varje del i den hÀr texten har egen mening.
Regioner i VÀrmland : En studie av de vÀrmlÀndska kommunernas befokningsutveckling och nÀringslivsstruktur
Arbetet utgÄr frÄn VÀrmland men med fokus pÄ lÀnets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att VÀrmland inte givet Àr ett enhetligt och homogent VÀrmland. Det bestÄr istÀllet av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande nÀringsliv, ett Regionernas VÀrmland. ? En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ?arv och miljö? har utgjort och utgör tungt vÀgande faktorer för möjligheterna att utvecklas.
Formgivning av skidhjÀlm för friÄkare
SÀkerhetstÀnkandet Àr pÄ stark frammarch i vÄrt samhÀlle idag. SÄ Àven inom
skidÄkningen. Detta har lett till att allt fler vÀljer att Äka skidor med
bÄde ryggskydd och hjÀlm, vilket har gjort att tillverkning av sÄdana
attiraljer Àr en vÀxande marknad. PÄ denna marknad försöker POC etablera sig
och har till sÀsongen 05-06 lanserat sina första produkter, hjÀlmar för
alpint tÀvlande och ryggskydd. Dessa hjÀlmar har rönt stor uppskattning och
fÄtt bra kritik av press och designers runt om Europa, vilket har lett till
designpriser och utmÀrkelser under Äret.
Gestalta för att visa natur : ett förslag till entréomrÄdet för Billuddens naturreservat
Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.
Den Offentliga Kvinnan : Kampen för den kvinnliga röstrÀttens införande skildrat i Fredrika Bremer-förbundets tidningar Dagny och Hertha, 1900-1919.
Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats dÀr hon trots sin osynlighet varit konstant nÀrvarande. Att inte kvinnan fÄtt större uppmÀrksamhet har att göra med de normer och vÀrderingar som funnits i samhÀllet rörande genus. Det Àr först nu de senaste femtio Ären som vi kan tala om nÄgon större förÀndring, dÀr kvinnan ses som en mÀnniska, likvÀrdig med mannen. Som framtida lÀrare anser vi det viktigt att Àven lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen dÄ det kan vara lÀtt att falla in det patriarkala samhÀllet som stÀndigt skildras i undervisningen. Med den hÀr uppsatsen har vi fÄtt möjligheten att fördjupa vÄr kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan vÀxt fram och hur hennes vÀg mot sjÀlvstÀndighet sÄg ut, vilka normer och vÀrderingar som hon kom att kÀmpa mot.