Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor Àr vad vÄr antologi handlar om. Det vi har studerat Àr hur ungdomar vÀljer att leva i det nutida samhÀllet. I och med de stora valmöjligheterna och mÀnniskors reflexiva förmÄga uppkommer stÀndigt rÀdslan att de val vi gör kanske Àr fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som nÄgot specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla Àr unga kristna i dagens samhÀlle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhÀllet ser pÄ dem, hur anvÀndandet av tekniken har pÄverkat unga mÀnniskor med dess fördelar och nackdelar.

Jag avser att med hjÀlp av olika frÄgestÀllningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga Àr en kristen kyrka. Jag har i min analys utgÄtt frÄn den kvalitativa analysmetoden, men ocksÄ tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgÄngspunkter jag beskriver Àr teorier om kristendomen som ocksÄ innefattar tidigare forskning inom Àmnet. Jag har Àven i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns bÄde likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock pÄ fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera debatten som tog plats pÄ hemsida Newsmill Ären 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i sjÀlva textanalysen Àr en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstÄ den maktförskjutning som gÄr attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen Àr byggd pÄ Norman Fairclough. Analysen Àrordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i sjÀlva analysen ligger i att utröna och förstÄ hur debattörerna stÀller sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. HÀr gÄr att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

Den kristna kyrkan i vÀst befinner sig i en brytningstid. FrÄn att ha haft en sjÀlvklar plats och röst i samhÀllet förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhÀlle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lÀsts och jÀmförts med andra författares texter. De tematiska omrÄden som studerats Àr frÀmst begreppen kristendom, efterkristendom och den vÀstliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden prÀglar Europas kristenhet pÄ mÄnga plan.

In this study, religiosity in prison is investigated. What opportunities are there for those detained to practice their religion and how did their religiosity change after they were detained? Six interviews were conducted to gain a better perspective of religiosity in prison. The focus is on Correctional Institution in Kalmar, where surveys have been conducted over a longer period but also the monastery at the Correctional facility in Kumla is discussed. Most interviews were conducted in the prison of Kalmar, in a room where religious conversations are conducted.

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhÀllet. Kyrkan bÄde organiserande och deltog i diskussioner om samhÀllets utveckling, ungdomens fostran, vÄrd av Àldre och sjuka och upprÀtthÄllandet av lag och ordning. Men med tiden nÀr samhÀllet sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige Àr idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spÄr fÄtt allt mindre utrymme i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till lÀsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och sÀkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har ocksÄ varit vanliga. Den religiösa diskursen har ocksÄ kunnat identifieras pÄ mÄnga stÀllen, men bedöms ÀndÄ som svagare Àn förvÀntat med tanke pÄ den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

FörĂ€ndringar i vĂ„r vĂ€rldsbild innebĂ€r förĂ€ndringar i gudsbild. Sedan vĂ„r tiderĂ€knings början har den kristna mĂ€nniskan mer eller mindre kĂ€nt sig bunden vid den gudsbild som vĂ„ra kyrkofĂ€der förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer faststĂ€llt blivit diffus, som en följd av vĂ„rt förĂ€ndrade sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden? Är det dags för en förĂ€ndring? Mitt syfte Ă€r att undersöka och beskriva den unga moderna mĂ€nniskans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna mĂ€nniskan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? AnvĂ€nder den moderna kristna mĂ€nniskan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har anvĂ€nt mig av Ă€r kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

With a hermeneutical method using narratology this thesis is interpreting the auteure Lars von TrierÂŽs discussed movie Antichrist. On one hand within the limits of the hermeneutic Paul Riceours analysis of structure is used to reconstruct the narrative of the film out of the different part of discourses that I have construed in my first reading to find out a deeper comprehension of the relation between the characters and their relations to the different discourses. On the other hand the discourses which extracts out of His and Hers actions and statements are related to the clues that IÂŽve found out from interviews with von Trier regarding Antichrist where he, among other things, touches upon philosophical work of Friedrich Nietzsche and his own disregard about protestantism and religion. All in all this first phase of interpretation is termed the different horizons which I finally interprete and coalesce with my subjects comprehension on a metadiegetic and meta-metadiegetic level. By this a ?fusion of horizons? in the sense of Hans-Georg Gadamer can take place, which directly leads into the big scene of Relevations.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermÄlstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa lÀrares Äsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger pÄ konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, pÄ grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anlÀnder flest invandrare frÄn det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielÀrare deltog i en enkÀtundersökning angÄende deras attityder kring frÄgor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lÀrare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade Àven en lÀrare och samordnare pÄ IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och Äsikter, dÄ detta Àr omrÄden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jÀmstÀlldhetsminister Nyamko Sabuni har Àven hon svarat pÄ frÄgor om slöjförbud i den svenska skolan.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Mitt syfte Àr att undersöka hur hinduer och hinduism framstÀlls i fem olika lÀroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgÄngspunkt i Nathan Söderbloms lÀrobok frÄn 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. FrÄgan Àr om en förÀndring skett över tid i lÀroböckernas text, och vad de förÀndringarna i sÄ fall kan bero pÄ ? i relation till andra diskurser.

Syftet med vÄr undersökning var att studera synen pÄ döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader pÄ och vilka konsekvenser fÄr dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjÀlp av femton kvalitativa intervjuer, dÀr vi stÀllde frÄgor om döden till ungdomar pÄ en gymnasieskola under vÄren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. Den slutsats vi kunde dra utifrÄn vÄr undersökning var att unga mÀnniskors syn pÄ döden formas inte bara utifrÄn den religiösa tillhörighet de sÀger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhÀllet. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrÄn det samhÀlle de lever i.

This thesis deals with the Jewish motifs of the medieval mural paintings in Denmark and Sweden; the presences of the motifs are of interest considering that no Jews were allowed entry into Scandinavia at the time. The purpose of the thesis is to study the Europeaninfluences in the medieval depiction of Jews and Judaism in the Danish and Swedish churches and the purpose for the production of the paintings. To this end, the Danish and Swedish mural paintings ? as well as the medieval texts and motifs of Jews and Judaismthat were used as source material ? are studied with respect to the attitudes conveyed. The Danish and Swedish mural paintings are unevenly distributed both within the groups of motifs as wells as its chronological and geographical spread.