PÄsken Àr Greklands överlÀgset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. PÄsken firas sÄvÀl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder pÄsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppstÄndelse. Familjen samlas kring en stor pÄskmÄltid pÄ söndagen för att fira uppstÄndelsen.

Alla mÀnniskor frÄgar sig nÄgon gÄng vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta Àr alltid ett aktuellt samtalsÀmne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrÀmmande och religioner gör nÀstan uteslutande alltid försök till att svara pÄ dessa frÄgor och ge ro till den oroliga mÀnniskan. NÄgot som fungerat som en lösning pÄ mÀnniskans rÀdsla för döden inom den judiska och kristna traditionen Àr tron pÄ den kroppsliga uppstÄndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett pÄ kroppen i samband med uppstÄndelsen inom bÄda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys anvÀnts för att analysera utvalda teologers forskning.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras nÀr text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 Ärs kursplan för Äk 7-9 behandlar livsfrÄgor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebÀr att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framtrÀder för eleven. Inom detta perspektiv Àr en viktig utgÄngspunkt att pÄ det sÀtt vi individer uppfattar oss sjÀlva och omgivningen styrs av och konstitueras i sprÄket.  PÄ sÄ sÀtt kan skolböckernas sprÄk genom text sÀgas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur fÄr konsekvenser för elevens förhÄllande till kristendomen och dess utövare. Men ocksÄ i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsÄskÄdning.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

LÀroboken har för avsikt att lÀra eleven nÄgot, i denna stÄr sÄdana fakta som nÄgon eller nÄgra ser som elementÀr och sann. Det Àr omöjligt att en lÀrobok ska innehÄlla allt om en vÀrldsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lÀmnas dÀrhÀn? Finns det nÄgot mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken lÀroböcker i religion riktade till Är 4-6 . Studien syftar Àven till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) Àr en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gÄtt till historien för att fÄnga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. FrÄgestÀllningen berör de bikaraktÀrer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

This essay describes Marcion, his life, religion and achievements. He was active 120 ? 160and was a leading christian gnostics or a christian extreme paulinist.Marcion regarded himself as the only true interpreter of christianity. He meant that theCreator God was the jews God, while the Superior God of Love and Grace, was the Father ofJesus and God for all people and Gods.Marcions church grew very fast. It was united, widespread with canon and liturgy around 150AD.

SammanfattningSkolan kan sÀgas ha tvÄ primÀra och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundlÀggande demokratiska vÀrden. Att vÄrt samhÀlle har förÀndrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förstÄelse, tolerans och inlevelse för andra mÀnniskor har blivit allt mer angelÀgen. För förverkligandet av skolans bÄda uppgifter spelar lÀroboken fortfarande en framtrÀdande roll. En viktig frÄga Àr om lÀroböckerna i religionskunskap Àr anpassade för den relativt nya situation som rÄder i skolan, med mÄngkulturella och mÄngreligiösa klassrum.Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken mÄn tvÄ lÀroböcker i religionskunskap kan sÀgas uppfylla lÀroplanens direktiv om att undervisningen ?skall frÀmja förstÄelse för andra mÀnniskor och förmÄga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

This thesis is a study of how Norse religion and early Christianization is presented in three Swedish museum contexts. Empirical studies of the exhibitions relating to religion have been conducted at The Historical Museum in Stockholm, The Museum of Gotland and Östergötlands Museum and interviews with the museum staff compliment the empirical data. The concept of religion has been problematized to facilitate the analysis. The result of the study is that there are tendencies to make a hierarchical order between the different religions and that Christianity is an organized religion while the Norse religion is semi-organized..

I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebĂ€r och hur begreppet ska tolkas. Genom en jĂ€mförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i HĂ€lsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen Ă€r att kultplatskontinuitet med en sĂ€rskilt begrĂ€nsad definition inte kan styrkas, utan endast bosĂ€ttningskontinuitet. Runstenarna dĂ€remot uppvisar ett flertal tecken pĂ„ kultkontinuitet..

Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

Jag vill i den hÀr uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befÀsts och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgÄr frÄn Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism pÄverkar och pÄtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger pÄ en normerande och normaliserad heterosexualitet som stÀndigt för tillbaka avvikelserna frÄn denna norm, hos sÄvÀl devisanterna som i de tvÄ noveller jag studerat, till en binÀr könskategorisering. Huvudfokus ligger pÄ tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kÀrlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sÄdana begrepp i verket visar pÄ att det inte gÄr att finna nÄgot essentiellt ursprung eller nÄgon slutgiltig definition av dem. Det Àr just dÀrför den heterosexuella normen mÄste iscensÀttas gÄng pÄ gÄng.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i frÄga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberÀttelse dÀr de slÄs fast och i novellerna dÀr de problematiseras, vilket ocksÄ pÄpekats av Bernard.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.