Vi har valt att undersöka vilka möjligheter och eventuella risker det finns att bygga högt i Stockholm. Undersökningen utgick pÄ att jÀmföra olika byggtekniska lösningar för stomsystem. Hur tar stomsystemen hand om vertikala och horisontella laster? Vilket stomsystemen Àr lÀmpligast vid en viss höjd? Dessa Àr nÄgra av de frÄgor som besvaras i arbetet.De vertikala och horisontella lasterna Àr de faktorer som frÀmst försvÄrar höghusbyggandet. Med en större belastning av laster ju högre det byggs mÄste stomsystemen dimensioneras med allt större noggrannhet för att lasterna ska nedföras till grundlÀggningen pÄ ett sÀkert sÀtt.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment ocksÄ anvÀnder dessa oftare i fria uppsatser Àn elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jÀmförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivÄer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivÄer som undersöks baseras pÄ de grammatiska moment som eleverna trÀnat pÄ: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning.

Gestamp HardTech AB, dotterbolag Ät Gestamp Automoción, tillverkar presshÀrdade delar och system Ät biltillverkare. Avdelningen för verktygskonstruktion inom Gestamp HardTech har sedan Är 2000 konstruerat presshÀrdningsverktyg i CAD-systemet I-deas. Eftersom mjukvaran Àr pÄ vÀg att fasas ut av Siemens, sÄ mÄste denna mjukvara ersÀttas och Gestamp HardTech vill dÀrför undersöka möjligheterna med CAD-systemet NX. Syftet Àr att inför övergÄngen till NX utreda och ta fram en enhetlig, systematisk och dÀrmed Àven tidsbesparande arbetsprocess för konstruktion av presshÀrdningsverktyg. MÄlsÀttningen Àr följaktligen att hitta en modelleringsstrategi dÀr kunskap och standard pÄ ett smart sÀtt finns inbyggt i CAD-systemet.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivförÀldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt förÀldraskap inför att hÀmta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med Ätta deltagare framkom att det Àr möjligt att jÀmföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gÀller kon-struktion av förÀldraskap och anknytning till sitt vÀntade barn. Studien vittnar om att adoptanter Àr vÀl förberedda för sitt kommande förÀldraskap. Deltagarna uppger att vÀn-tan i adoptionsprocessen Àr svÄr samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende pÄ var i processen de befinner sig.

Syftet med undersökningen Àr att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare Är för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstÀrker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att personal inom skolan ska arbeta för att frÀmja jÀmstÀlldheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det Àr pedagogers skyldighet att arbeta för en jÀmstÀlld skola.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm frÄn Norrbottens lÀn och som bott i staden i mer Àn fem Är, konstruerar sin identitet i relation till rÄdande diskurser om storstad/smÄstad eller storstad/landsbygd. Analysen Àr utförd baserad pÄ sju intervjuer med kvinnor i Äldrarna 36-48 Är, alla hÀrstammande frÄn Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten Àr del i en konstruktion, en stÀndigt pÄgÄende process som aldrig riktigt blir fÀrdig, dÄ kvinnorna stÀndigt skapar sin identitet i förhÄllande till ?det andra?, eller fÄr sin identitet bekrÀftad eller definierad av andra. Det blir ocksÄ tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan Àven ocksÄ med klass, dÄ det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstÄr ett maktförhÄllande, och det stÄr i slutÀndan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan Àven ocksÄ en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

Sverige börjar, precis som resten av vÀrlden, att bli alltmer mÄngkulturellt. DÄ smÀrta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smÀrta. För att patienter frÄn andra kulturer ska fÄ adekvat smÀrtstillning Àr det viktigt att sjukvÄrdspersonal och dÄ frÀmst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla Àr kanske inte heller alltid rÀtt behandling. DÄ etnicitet Àr ett kÀnsligt Àmne att undersöka valdes systematisk litteraturstudie som metod.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

Examensarbetets mÄl Àr att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sÀndare i alla riktningar, stabilisera sig sjÀlv i luften, kunna landa autonomt och den skall Àven motverka krock i framÄtgÄende riktning.För att uppnÄ grundmÄlet att kunna flyga sÄ implementerades en PID-kontroller som anvÀnds för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fÄs kombinera vinkeldata frÄn en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnÄ mÄlet med autonom landning sÄ anvÀndes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att lÀsa avstÄnd frÄn marken. AvstÄndet frÄn marken anvÀndes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig sjÀlv i luften, styras via radio och landa autonomt. SÀkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions tÀckning Àr implementerade och Àven en brytare som stÀnger av motorerna.

Kraven pÄ att nybyggda bostÀder ska vara energisnÄla i driftskedet ökar hela tiden av flera anledningar. Dels vill brukarna hÄlla driftskostnaderna sÄ lÄga som möjligt och dels Àr det miljöaspekten som spelar in. Men hur energisnÄl kan en villa egentligen göras och hur pÄverkas arkitekturen dÄ den görs extremt energieffektiv?I den hÀr rapporten utreds tio energieffektiva principer som kan anvÀndas för att göra en villa mer energisnÄl och energiproducerande. Alla tio principer har tillÀmpats i en villa som projekterats under arbetets gÄng.

Den svenska Försvarsmakten har under en smÀrtsam process genomgÄtt en reform frÄn det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur pÄverkat var och nÀr uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte lÀngre till att enbart försvara rikets grÀnser. Svenskatrupper finns idag pÄ ett flertal platser vÀrlden men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstÀrkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 Àr lÀmpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlÀngningen ge ett underlag för en diskussion om det Àr rÀtt att systemet finns i insatsomrÄdet.

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populĂ€rt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. DĂ€rför vĂ€ljer Ållebergsgymnasiet att satsa pĂ„ en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.Arbetet med denna rapport har frĂ€mst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sĂ„dan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.Kompendiet Ă€r inriktat mot smĂ„hus med trĂ€stomme och kursen ska vara allmĂ€nbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmĂ€nhet och smĂ„hus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd frĂ„n grund till tak, vilka uppvĂ€rmningssystem som finns med mera.

VÄr uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.VÄr frÄgestÀllning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har Àven försökt ringa in vÄra informanters syn pÄ skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".UtifrÄn 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika bestÄndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel dÀr vi behandlar konstruktivismens utgÄngspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del tvÄ som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstÄ och förklara vÄra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vÄr undersökning blev att vissa aspekter Äterkom som viktiga nÀr vÄra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig pÄ.