Studien behandlar huruvida en avdelning inom den offenliga vården uppnår god effektivitet eller inte. Kvalitet är något som inom den offentliga sektorn fått större betydelse de senaste decennierna och fokus ligger här på att öka kvaliteten inom samhällsvård. Det har också skett ett skifte i vår marknadsanpassade värld från traditionella hierarkiorganisationer till mer horisontella och decentraliserade. Fokus läggs i denna studie, som i ett led av detta, på individen och dennes betydelse i organisationen..

Problemställning: FM FysS är en av de arbetsuppgifter du som anställda inom Försvarsmaktenskall genomföra. Genomförs detta ute på förbanden, på kompanierna av den enskilde individen? Hur ser kunskapsnivån och utövandet av FM FysS med tilläggskrav ut bland de anställda inomFörsvarsmakten?Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga om huruvida kunskapsnivån hos deanställda inom insatsorganisationen på regementet LedR är rörande FM FysS, samt om huruvidade även följer FM FysS och genomför de obligatoriska fysiska tester som finns. Utifrån svaret på undersökningen så kommer det finnas möjlighet till att genomföra mer grundligkartläggning för att jämföra olika kompanier och olika grader.Frågeställningar: Hur ser kunskapsnivån och utövandet inom insatsorganisationen på LedR utkopplat mot FM FysS med tilläggskrav? Använder sig de anställda inom insatsorganisationen av FM FysS tilläggskrav i planerandet och utövandet av sin fysiska träning?Teori: Teorianknytningen i denna uppsats är indirekt.Metod: För att få svar på frågeställningen så har en enkät utformats.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att visa det eventuella motsta?nd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med la?gre yrkesexpertis a?n sina ansta?llda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bo?r ha och vad det a?r som go?r att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap. Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motsta?nd som kan finnas med att ha en icke la?kare som chef, inte existerade i de fall vi underso?kte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bo?r ha a?r egenskaper som att vara personlig, omta?nksam, att styra med hja?rtat, lyssna pa? sina medarbetare, besitta kompetens och a?r inte vara ra?dda fo?r att ta beslut och agera da? det kra?vs. .

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

Informationssäkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet samt spårbarhet. Fysisk säkerhet inom informationssäkerhet innebär att skydda sina informationstillgångar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mänsklig åverkan. Problemet med fysisk säkerhet är att den oftast är förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssäkerhet och däribland just fysisk säkerhet.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

De teoretiska grundstenarna för en framgångsrik ledning beror bl.a. på koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga området och Försvarsmaktens doktrinära utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pågår utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utåt- och inåtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den Militärstrategiska doktrinen till att bli mer användbar och koordinerad i takt med en förändrad omvärld.Studiens syfte är att kartlägga om den doktrinära utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förståelse samt medvetenhet för vad som krävs av den Militärstrategiska doktrinen för att uppnå en framgångsrik ledning.Resultatet visar på en positiv utveckling inom ett antal områden; miljön där militära effekter ska uppnås och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förståelsen för själva uppdraget. Vidare visar studien på behovet av fortsatt doktrinär utveckling av området ledning i nära samarbete med svensk forskningen inom området..

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Den här uppsatsen diskuterar expertproblematik inom organisationer. Olika kunskapsnivåer hos de anställda kan leda till att vissa inte har någon insyn i arbetet och en dålig uppfattning om var ansvaret finns. Samtidigt kan de som besitter en specialkunskap få ett för stort inflytande och utöva makt över andra inom organisationen. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur problematiken ser ut i Lunds kommun genom att intervjua ett antal anställda. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett antal begrepp som vi framtagit med hjälp av tidigare forskning.

Teamarbete blir vanligare och vanligare inom våden och som sjukgymnast påverkas ofta ens arbetet av andra professioners arbete. Det finns dock mycket lite forskning om hur sjukgymnaster upplever sin roll i teamet. Ansvarfördelningen inom teamet kan variera mycket mellan olika team och detta beror bland annat på de olika individer som ingår. Sex sjukgymnaster intervjuades genom personliga besök eller via telefon. Svaren transkriberades och analyserades därefter enligt Burnard (1991).

Syftet med denna uppsats är att genom granskning av ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09, samt händelser och upplevelser kopplat till utlandsstyrkan, undersöka huruvida utbildningsmetodiken inom ramen för ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 kan anses som relevant.Frågeställningarna i detta arbete är:-          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom utlandsstyrkan?-          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09?Tillvägagångssättet för att nå ett svar på dessa frågor är en deskriptiv avhandling beträffande UBL, utbildningsmetoder vid YOP06/09. Dessutom granskas både delar ur ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 samt  upplevelser och erfarenheter från utlandsstyrkan utifrån ett UBL perspektiv. Resultatet som framkommer av diskussionen visar att UBL tillämpas i utlandsstyrkan inom ramen för detta arbetes avgränsningar. Tillämpningen av UBL inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 är dock att se som begränsad. Det framkommer däremot alternativa sätt att tolka tillämpningen vilket leder till att utbildningsmetoderna i högre omfattning kan ses som relevanta i ett större tidsperspektiv..

Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi måste begränsa vår studie. Mobbning är även ett begrepp som är svårt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta är intressant att undersöka. Studien påbörjades med intervjuer.

Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers låtskrivande, är en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker använder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat ställas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.Huvudfrågan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jämförande analys av bandens låtar konstateras det att arbetssätten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan även inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framträdande roll inom det moderna låtskapandet..

Syftet med föreliggande uppsats var undersöka sambanden mellan motivationsklimat, målinriktning och självkänsla inom CrossFit jämfört med konditionsbaserad gruppträning. Vidare undersöktes om Modellen för sambandet mellan motivationsklimat, individuella skillnader, och känsla och motivation kunde appliceras inom CrossFit. I studien deltog sammanlagt 95 deltagare, både CrossFitutövare (N=45) och deltagare inom konditionsbaserad gruppträning (N=50) från sydvästra Sverige. I studien användes Perceived Motivational Climate in Sports Questionnaire-2 (PMCSQ-2), Achievement Goals Questionnaire for Sports (AGQ-S) samt Physical Self Perception Profile-R (PSPP-R). Resultatet visade en signifikant skillnad i uppgiftsorienterat klimat och självkänsla mellan CrossFitutövare och deltagare i konditionsbaserad gruppträning.